United States or Antigua and Barbuda ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ljudet av släggans fall mot städet var det enda som störde kvällstystnaden i gården. Tomas tänkte på Märta. Hon hade varit så underlig på förmiddagen. Vad var det som oroade henne? Om det kunde hända henne något illa... De hade icke alltid varit försiktiga. Sömmerskan i fönstret snett emot tände nu sin lampa. Skenet föll in i Tomas rum; han såg skuggan av sitt eget huvud röra sig på tapeten.
Det var alltså ingenting annat att göra än att tro. Stellan fick ej vara med inne, när hans mor kläddes till den sista vilan. Men han var inte otålig över att det tog så lång tid. Han förstod, att när hon skulle vila så länge, behövdes det särskilda anstalter. Ja, det var underbara dagar, högtidliga och spännande. Det fanns endast en sak, som störde. Och det var hans mor.
Tre gånger om dagen lockades han af måltiderna till matrummet, och om nätterna snarkade han i en bädd vid sidan om hennes, så högt att han störde hennes sömn. Därtill hade han äktenskapets oförytterliga rätt. Hon hade förgäfves bönfallit om att få inrätta sig ett eget sofrum; han ville icke tillåta det.
Carlsson fann emellertid ackompanjemanget obehövligt, när han enkom tingat en riktig spelman, och den tungbröstade harmonikan drog verkligen inte jämt med den lättfotade fiolen, utan störde takten och bragte oordning i dansen.
Visserligen färdades man ganska bekvämt i en första klass sovkupé, men han saknade dock där det utrymme han ansåg sig behöva och tågets dunkande störde hans nattro på ett högst obehagligt sätt.
Knappast hade han efter middagen satt sig att njuta sin siesta förrän telefonklockan störde hans ljuva ro, och han hörde Elsas sopran i luren: »Är du ond på mig, Karl Oskar?» »Du har behandlat mig grymt, men ändå nej, aldrig!» »Så hjärtegod du är! Ser du, jag måste ringa på dig. Åh, du förstår inte vad en flicka kan känna » Anderblad kallsvettades, men den gamle Adam tvingade honom framåt.
I hörnet av Allmänna gränd stod alltid en polis och sov, varannan kväll den med stora polisongerna, och var tredje den med de röda mustascherna. Mellan Manègen och Hasselbacken började några fulla karlar att hojta, och Kille på Alhambra skällde. När jag så kom in på mitt vanliga toddyställe, sutto flickorna och sydde, jag läste högt för dem ur en aftontidning, och ingen störde oss.
»Vi ska' ro ut bland öarna», sade hon, »och segla i nattbrisen.» Och som om plågsamma minnen störde henne, utbrast hon: »Du skall glömma och aldrig minnas, vad jag sagt dig under dessa sista år. Jag har varit så underlig och inte förstått mig själv. Ofta, ofta har det varit, som om en annan talade genom min mun, utan att jag kunde hindra det. Du har fått göra allting, och jag har bara tagit emot.
Det enda, som i någon mån störde Klemens' lycka, var Simon pelarhelgonets besynnerliga uppförande.
Ser herrn, det är så hälsosamt, detta klibröd, och jag äter numera alltid på detta ställe, ty här tillåter man mig verkligen att äta vad slags bröd jag vill. På förra matstället skrattade man först åt mig, sedan nekade man ätt servera mig något, om jag fortfarande störde vissa herrars aptit med mitt osmakliga bröd. Äro ej människorna galna?