United States or Hungary ? Vote for the TOP Country of the Week !
Tusen roflystna ögon ha slukat honom på afstånd, ett myllrande virrvarr af händer har gripit efter honom, velat draga honom ned, slita honom i tusen stycken, pina honom till döds med tusen små grymheter; men ännu lefver han, höjer sig, lyft af en människovåg, sargad, utmattad, halfdöd af trötthet, men med en sista ansträngning att skaffa sig fotfäste...
Först ett skarpt mätande från topp till tå, strax därefter likväl ett knappt märkbart, men ganska gott leende, en fint sprittande min, som genast försvann, utgjorde hennes svar. Är ringen i sjön? å då! tillade hon. Jag hoppas en gädda redan har slukat honom, sade sergeanten. Min tog en stor abborre.
LEONTES. Straffa ville jag Dig, otacksamme, trodde jag ej, att en gud Din handling vållat, sen din tankes ljus han släckt. DEN SKEPPSBRUTNE. Är du en annan, ej af dessa bofvar en? Mitt öga klarnar, minnets fackla tänder sig. Säg, stred jag ej med hafvets vilda vågor nyss? Hvar finnas de, som delte samma öde då? Jag märker ingen. LEONTES. Böljans skoningslösa svalg Har slukat alla.
Man vågade ej öppet säga, vad man tänkte om den bok, man nyss slukat. Man var rädd... Situationen var så mycket ömtåligare som man ännu ej uppdelat världen sinsemellan. Också på denna synnerligen viktiga punkt svävade man i okunnighet om varandras innersta tankar: ingen ville komma direkt ut med vad han tänkte bli.
Den hårdaste brödkant, den minsta potatis skulle de ha slukat med begärlighet. Men vägen öfver storskogen var mer än två mil lång, och de hade icke varit innanför en stugudörr på hela dagen.
Huru har icke Babel blivit ett föremål för häpnad bland folken! Havet steg upp över Babel; av dess brusande böljor blev det övertäckt. Så blev av dess städer en ödemark, ett torrt land och en hedmark, ett land där ingen bor, och där intet människobarn går fram. Ja, jag skall hemsöka Bel i Babel och taga ut ur hans gap vad han har slukat; och folken skola icke mer strömma till honom.
Fåglarna springa på vattnet och slå med vingarna, dyka och komma upp. Jakten, som seglar väl, vinner på dem, och snart smäller ett skott. En trut, som observerat uppträdet, kastar sig ned som en pil och försvinner med bytet som han slukat. Nu höjes ett skri från alla kanter. Måsar, tärnor, labbar, svältor, knipor, kråkor komma dragande i stora skaror. Där fick en mås en strömming.
Då tog flickan ur sin gördel spännet, Tog det i sin hvita hand och sade: "Se, den litet har, är nöjd med litet; Men den mycket äger, fordrar mera. Tusen år och tusen ren har hafvet Slukat håfvor och förvärfvat skatter, Och det fordrar än mitt gyllne smycke." Så hon sade och långt hän från stranden Kastade sitt spänne ut i hafvet.
LEONTES. Du ser Den ende här, som räddats; blott ur hafvets våld Likväl, men ej ur dödens. LEIOKRITOS. Djup hans dvala syns, Och smärtsamt är att finna, att förhållanden Vår hjälp försenat; mest dock för de andras skull, Dem böljan slukat. Landsmän voro de kanske, Hellener födda. Denne man är blott en slaf, Att döma af hans klädnad, blott en rå barbar, Som byte tagen eller köpt på okänd kust.
Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk. Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt. Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk. Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.