United States or Poland ? Vote for the TOP Country of the Week !
De omringade honom, ruskade om honom och skreko alla tre på »dengi, dengi, tio rubel för ett besök af hvita Guds moder, tio rubel, tio rubel». Han ref upp från sina fickor några stora och små silfverpenningar, kastade dem i bröstet på kusken, skuffade undan diakon och vedgubbe, så att de föllo i smutsen, tog Nadja under armen och gick med väldiga steg bort.
En man stod bredvid honom och ruskade honom i armen. Kyrkan skall stängas, sade han. Gatstenarna brände under fotsulorna, och husens väggar glödde vita som aska. Staden låg i sommardvala, domnad av hettan under en egyptisk himmel. Människorna förbannade solen och smögo sig framåt i skuggan, varhelst en mörk strimma stod att få, tätt under murarna och djupt inne i alléernas skymning.
Dom har lov att öppna klockan fyra härute. Vad vill du ha? Han dunkade Dybedræt i ryggen med plutokratisk välvilja, och drog honom med sig in på ett litet kafé, som redan öppnat. En morgonglåmig kypare gick och torkade av borden. Det ångade kaffe, och på ett bord stod en ofantlig bricka med wienerbröd. Börevig beställde kaffe och bröd och konjak. Han ruskade på sig.
Hon grep sin käresta i rockkragen och ruskade honom. Vad är han för en karlstackare, som inte har seglat på sjön förr! Kan han inte vara människa och sitta i båten! Carlsson blev ond, röck sig lös, men förlorade ett stycke av rockkragen. Ska du riva sönder mina kläder, käring! gastade han och satte stövlarna opp på suden för att skydda dem för tjäran. Vad säger han för slag? gnistrade gumman.
Hon grep sin käresta i rockkragen och ruskade honom. Vad är han för en karlstackare, som inte har seglat på sjön förr! Kan han inte vara människa och sitta i båten! Carlsson blev ond, röck sig lös, men förlorade ett stycke av rockkragen. Ska du riva sönder mina kläder, käring! gastade han och satte stövlarna opp på suden för att skydda dem för tjäran. Vad säger han för slag? gnistrade gumman.
Hade hon inte många gånger bevittnat, hur han sprang in midt ibland knifvarne, då det var slagsmål, och skilde de stridande åt. Han grep de rasande karlarne, som om de varit barnungar, ruskade om dem, så bränvinet skakade i dem, och höll dem på rak arm, tills de sprattlat sig trötta. Han var den duktigaste arbetare och ordhållig som få.
Julius Krok ruskade missbelåtet på huvudet och kröp ned i sängen. Abraham drog över honom täcket och stoppade om. Och du får behålla din plats på Björkenäs? Ja, svarade Abraham. Hästhovarna trummade revelj på den hårdfrusna vägen, dogcartens höga, spensliga hjul surrade som insektsvingar ned emot staden.
Trälarna stucko in huvudet och ruskade på honom, och över honom hängde de en mistel, som de letat rätt på högt uppe i en ek. Men den kan nog inte bota dig längre, sade de. Det var det vi anade, att du skulle få helsot. En klar solskensdag skulle storplogen sättas i åkern. Ingen annan än husbonden fick hålla styret, och för första gången beslöt han att en kort stund skilja sig från gossen.
Pastorn lyfte det nerfallna huvet, såg sig omkring uppåt takbjälkarne, som om han letat efter den talande. Jag? sade han, och stoppade en nypa tobak på utsidan av pipskallen. Därpå ruskade han på huvet, som om han ville vara i fred, och försjönk i svårmodiga tankar utan bestämd form. Carlsson, som såg hur det stod till, viskade åt gumman: Han är inte nykt!
Björn kom in och ruskade i honom. Vak upp, son, och hjälp bror din! Ån teg. Är du karl, du, och ligger som en illdöing i lorten? Ån teg. Björn tog ett spett och slog honom över halsen. Ån vände på sig. Björn slog. Ån reste sig på armbågarna och såg fadern i ögonen. Björn höll upp. Res på dig! Ån satt still. Björn slog av spettet.