United States or Macao ? Vote for the TOP Country of the Week !


Vi simpla karlar ville genast däran utan att avvakta kommandoordet, men Ulfsax och Rappe, Bergman, Lindberg och Aminoff läto ej vänta sig. De ställde sig framför fronten, och därpå bar det av under dundrande hurrarop.

Sitt och ät salt strömming nu hela vintern, och tänk njurkalvsteken tills det vattnas i mun. Och pastoratet sen? Va? Tyst, Carolina! tyst! manade pastorn och gick in och lade sig. Nästa Dalaröbud hemförde ett skålpund Rappé och grovsikt åt pastorn, som därmed fyllde sin dosa, för att åtminstone ha den behållningen att kunna visa sin klenod.

Du är stor du, och måtte hjälpa oss", tillade hon, pojken bara hvisslade och inte tycktes höra hvad hon sade. "Huta åt hunn rappe!" Maglenas röst blef befallande. Gråhunden tog intryck af den. Han stod som skamsen. Pojken steg ner från trappan, sparkade lös en isklump och kastade den midt i gruppen.

Hon beundrade Hanna, när denna utan synbar ansträngning drog både henne och Lisi uppför backen och när hon lyftade Bella, påpelsad som hon var, att sitta vattentinan. Lulle såg med stora ögon detta kraftprof och frågade: Huru har du blifvit stark, Hanna Rappe? Af att plöja, äta surt bröd och bära ved, svarade Hanna muntert. Nej, har du verkligen fått plöja?

Hanna hopkramade brefvet och kastade det i kakelugnen. Derpå inlade hon vexeln i ett nytt kuvert och skref följande rader till svar: „Fru Karin Meilert. Jag sänder eder vexeln tillbaka, emedan jag icke tänker komma till eder. Minnet af min mors sorg står som en mur mellan eder och mig“. Hanna Rappe.

Och hon såg hvilket djupt intryck Bella mottagit af henne och sjelf ville öfvertyga sig om huruvida detta borde uppmuntras eller icke, lofvade hon Bella att bjuda Hanna Rappe till sig. Bella gick och fröjdade sig häråt en hel vecka och sökte under tiden komma Hanna närmare. Hon gick ibland och satte sig bredvid henne under qvarterna och sökte inleda ett samtal.

Vi, som ä manfolk, ska väl int ge oss öfver där rappe. före och håll Gullspira i raggen frys ni int om händerna. Det var Ante som talade och kommenderade och småpojkarna visste sig ingen annan råd än att lyda, helst Gullspira, "som hade folkvett", det trodde de fullt och fast, hört kommenderingen hon med och klämde sig intill dem med sin ludna, varma päls.

Och enligt min åsigt, slöt hon sitt andragande, förtjenar Hanna Rappe vår aktning och vårt erkännande för det hon, glömsk af sig sjelf, sökt räcka en sjunkande medmenniska sin hjelpande hand. En förlägen tystnad uppstod. Man behöfde tid för att plötsligt omstämma sig till Hannas förmån.

Barnen kände med stor förskräckelse igen rösten den, som gick i spetsen. Det var drängen från grann- gården, han, som velat tvinga Maglena och Månke att dricka kask. "Spring barn, spring! Jag ska ha ikull' en, för han är full och jag är nykter. Spring rappe!" Och bevars, hvad de sprungo, Maglena och Månke. De flögo fortare än när de om sommaren som getare jagade fatt bortflyende getter.

Men skulle Grels och de andra barna vara me. Och Knifven skulle dom ha te spåra opp oss me." "Gosse, vi mått ge oss öfver ån rappe. De ordnade brådskande kälken. Maglena stannade plötsligt i arbetet med att snöra igen kunten. Hon grep Ante om armen. "Gosse! Hör du! Nu är dom efter oss ändå, finndrängen och barna och Knifven. Hör du, dom är snart här!