United States or Bahamas ? Vote for the TOP Country of the Week !


Kunde blott du vara allas, Säkert glömdes ingen . Nu, hur ville du förena Allt, som brustit i sitt fall? Öfvergifvas skall den ena, Om den andra gynnas skall. Ljusets lott och fridens gåfva, Glädjen, hoppet, kärleken, Allt, hvad lifvet bäst kan lofva, Ägde jag och äger än; Dig blott har jag sett försvinna, Hvarje gång jag sökt dig ; Milda, svaga stoftgudinna, Le en gång mot mig också!

»Ja... Trodde du jag lefde som en munk?» »Åhnej... men det är stor skilnad...» »Det är ingen skilnad alls», sade han kort och kärft. »Vill du lofva mig att vara fullt uppriktig? Ser du, jag ville gerna komma till klarhet i detta fall och det fins ingen annan möjlighet än att tala öppet och fördomsfritt som två bildade menniskor kunna göra det.

"Jo, mamma kan tryggt lofva mig det, jag skall inte använda dem till något dåligt", svarade han. "Nåväl, jag litar , att du är en förståndig gosse och lofvar dig att använda dem som du vill. Men när du nu fått mitt löfte, får jag väl ändå veta, hvad du tänker göra med dem?" "Jo, jag tänker gifva alla mina slantar till hednamissionen", sade den lille och såg allvarsamt upp till sin mor.

Från Australien har redan för några år sedan utgått en uppmaning att sluta sig till en allmän böneförening, hvilken der har sin upprinnelse, och hvars medlemmar lofva att dagligen bedja om Kristi tillkommelse.

Att ett sådant brott emot de tusen årens lag troligen aldrig förekommer, åtminstone af en hel nation, bevisas äfven deraf, att Egypten, som här särskildt är nämndt såsom ett exempel, ej skall göra . Detta kan ses af Es. 19:21, 23, 25: "Och Herren skall vara känd af egyptierna och egyptierna skola känna Herren den dagen, och de skola frambära slagtoffer och syndoffer och lofva löften och hålla dem och egyptierna med assyrier skola tjena Herren."

Men den raske Mattias Tänkte Hedda och fattade strax och släppte ej tygeln, Innan han henne begärt af den åldrige fadren till maka. "Väl", sade han, "öl skall du finna i afton och brännvin; Lofva dock ett, Zakarias, åt mig tillbaka i hast här, Innan du färdas, lofva mig Hedda, din dotter, till hustru."

Men efter en stund börjar hon åter, ehuru med svårighet: "Lofva mig, Johannes, att du vill bedja. Ack, gör det! Jag har haft mycket ondt. Du kan inte ens förstå det. Du är lycklig och rik. Försök att bedja!" smälter den återstod af trots och styfsinthet, som ännu fanns kvar i hans hjärta.

v. DANN. Men passa , att du ej kör omkull. TRYGG. Jag får väl akta mig för vagnens skull. v. Förstår du, hvad en man som denne väger? JULIA. Ja, gubevars, jag ser, att onkel äger I honom en, som säger ja till allt. v. DANN. Och är i stånd att göra, som han säger. JULIA. Kanhända till och med, om ni befallt Omöjligheter? v. DANN. Tror du honom vara Nog galn att lofva allt?

Det säger jag att inte blir du någon gammalpiga, föll modern ifrigt in. Om pappa hälst skulle lofva att aldrig mera bjuda doktor Broberg hit. Lofvar pappa? Nej, det gör jag visst inte. Snälla pappa ! Inte lönar det sig ju i alla fall. Han bryr sig inte om mig och jag bryr mig inte om honom. Visst bryr han sig om dig, det skall du se. Och du skulle inte bry dig om honom? Om en doktor!

Jag säger ingenting mer. Sitt ner och var inte ledsen. Det som jag nyss syftade , rörde inte Antti det minsta. Du kan vara alldeles lugn. Du måste stanna, Lisi. Huru skulle vi nu skiljas som ovänner? Tänk att vi troligen aldrig mera råkas. Du stannar ju, inte sant? I sådant fall skall jag lofva dig någonting. Hvad skulle det vara? Min vrede var åter försvunnen.