United States or Slovenia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Jag suckar alla dagar Till dig med ängsladt bröst; världens lust bedragen, Med sår af synden slagen, Jag ropar: Gif mig tröst! Det gör dig ingen möda Att mig helbrägda , Till lif nytt mig föda Och ren från smittan två; Hvi skulle jag ej våga Uti min sorg och plåga Din hjälp att kalla ? Ja, gif en vink allena, är min räddning gjord, Ett ord ju kan mig rena, säg det nådens ord!

Har du sett björkarna och granarna som vexa öfver hvarandra brons båda sidor? Icke vexa de dock hvarandras toppar, fast det ser nära ut, der de stå i branten öfver hvarandra. Har du, bedragen af vattnets klarhet, velat plocka de blänkande hvita stenarna och musslorna i sjöns botten, der de ligga flere alnars djup under vattenytan?

Det måste vara någonting gruvligt du har gjort, efter ditt folks föreställning, fast jag för min del tycker, att du endast älskat och blivit bedragen, stackars flicka. Men ha vi olja, Rakel? Tänk, om vi icke ha olja till lampan! Jag vet icke. Jag skall se efter, sade Myro, i det hon, nästan nykter av sin hastigt påkomna fruktan, steg upp från soffan, varpå hon nedkastat sig.

Kvinnan bör i stillhet låta sig undervisas och därvid helt underordna sig. Däremot kan jag icke tillstädja en kvinna att själv uppträda såsom lärare, ej heller att råda över sin man; fastmer hon leva i stillhet. Adam blev ju först skapad och sedan Eva. Och Adam blev icke bedragen, men kvinnan blev svårt bedragen och förleddes till överträdelse.

Lik bäcken, som sin muntra stämma höjer, Fastän den bruten mellan klippor går, tycks ock hon, lifvets fröjd bedragen, Förvirrad, krossad, sjunga sällhet än. Se denna glesa krans af vissna rosor, Som fängslar hennes spridda hår; hvar fläkt Slår bort ett gulnadt blad af dem, liksom Ett oblidt ödes lätta vindar slita Förhoppningar ur en förkrossad barm.

Mot det finns intet lagord. Valdemar grep sig om pannan och gick häftigt fram och åter genom rummet. Ibland stannade han vid båren, ibland framför ett av de brinnande vaxljusen, och rösten blev vild och oigenkännelig. Det är därför hon har spunnit in mig i mycken fridsam vänskap utan glöd! allt blir jag bedragen, lycka, makt... och det under smekningar. Det är mitt folkungaarv.

Med fantasiens skuggspel är jag nöjd, Blott den beständigt för mitt öga ter Den stund, jag var säll, fastän bedragen. skall jag än, när Minnas vår förgått Och hennes kinder inga rosor bära, Se henne ung och salig i min famn.

Däraf det mörker, hans panna bor, Den skugga, som de ädla anletsdragen Har öfverhöljt som med ett sorgens flor: Han ser sitt fosterland, en fattig, skyddlös mor, Ett offer bli, söners mod bedragen.

Inte skulle jag väl kommit och begärt ens, om jag inte hade varit säker derpå. Kanske nog att ni skulle göra det. Men jag känner er inte och jag har ofta blifvit bedragen, att jag småningom lärt mig att tvifla.

Tar nu åhöraren eller läsaren för gifvet, att man berättar för att skildra tidehvarfvet, blir han här bedragen eller skyller föredraget för osannolikhet. Bland ett folk, i allmänhet gästfritt, kan en och annan snål personage finnas och hvilken det just kan tillhöra en ifrågavarande anekdot eller romans att föra banan.