United States or Maldives ? Vote for the TOP Country of the Week !
Denna ljusets glada fest, kastade han upp, då solen viker för kölden, och snön han såg den vita bordduken som ett stort snöfält breda sig ut oändligt långt bort... mina vänner, då första snön lägger sig som ett täckelse över höstens smuts... nej, jag tror ni skojar med mig...! Hlutt! Han vände sig bort och krökte ryggen. Pastorn har blitt kall! sa Carlsson, och han vill gå och lägga sig!
Hvad säger nu vår Herre Gud, Hvad har han lärt och skrifvit Om dessa helga tio bud, Dem han oss hafver gifvit? Det må enhvar begrunda väl Och akta så sin dyra själ, Att han från dem ej viker. Det säger Gud: Jag Herren är En hämnare för alla. Betänkom, hvad det innebär: Till doms skall han oss kalla. En faders är hans hjärtelag, Dock har till synd han ej behag, Han låter sig ej gäckas.
Därför, om man rakar håret av mig, viker min styrka ifrån mig, så att jag bliver svag och är såsom alla andra människor.»
Börja, sorgsna förespel Till värre, större, sorgligare strider än! Så vill vårt öde. Undan viker Rhaistes nu, Men han skall återkomma i sin konungs här, Och hvad, hvad blir då slutet? Gudar, skydden den, Hvars unga lif är dyrast! Jag, årbrutne man. Kan ej för honom kämpa mer, kan falla blott, Men faller glad, sen honom jag fått skåda här. Dock tyst! Leontes kommer, hasta synes han.
Med storm går öfver istäckt haf I massor fienden att vägen stänga. Orörlig dock står Adlercreutz än kvar, Ännu ett värf har han att öfvervaka: På älfvens is en bataljon han har; Den får han ej i gång, den står vid sitt standar Och viker ej ett enda steg tillbaka.
Ty I haven upptänt min vredes eld, och den skall brinna till evig tid. Så säger HERREN: Förbannad är den man som förtröstar på människor och sätter kött sig till arm och med sitt hjärta viker av ifrån HERREN. Han skall bliva såsom en torr buske på hedmarken och skall icke få se något gott komma, utan skall bo på förbrända platser i öknen, i ett land med salthedar, där ingen bor.
Historien och geografin, som alltid räcker varandra handen, måste även här hjälpa varann; så att när den förra sist drog sig hastigt undan och viker tillbaka, börjar den senare tala, och talar på följande sätt: Vägen mellan Mariestad och Lidköping räcker ända från Mariestad till Lidköping.
För hennes blickars oskuldsfulla värma Uppblomstrar härligt mina känslors vår, Och såsom fjärlar hennes kyssar svärma Omkring det eden, i mitt hjärta rår. Hvad jag är säll! När lifvets morgon viker, Står mig dock lyrans milda tröst igen. Hvad jag är säll! När äfven lyran sviker, Har jag kanske ett namn till tröst för den.
Ofta har jag dig sagt, hur den bräckliga kvinnan beständigt Måste vid tålamod och vid eftergifvenhet vänjas, Ty att af andra bero är dess lott, men hon märker ej tvånget, När hon viker, hon märker det blott, när hon vredgas och trotsar. Se, det säger jag nu, och tror, du skall se det besannadt, När du som maka en gång åtföljer Mattias i lifvet: Friden knytes af ingen, om ej af hustrun i huset.
Efraims härlighet skall flyga sin kos såsom en fågel; ingen skall där föda barn eller gå havande, ingen bliva fruktsam. Och om de än få uppföda barn åt sig, skall jag taga dessa ifrån dem, så att ingen människa bliver kvar. Ja, ve dem själva, när jag viker ifrån dem! Väl är Efraim nu vad jag har sett Tyrus vara, en plantering på ängen; men Efraim skall en gång få föra ut sina söner till bödeln.