United States or Burundi ? Vote for the TOP Country of the Week !
Barnen kunde tydligt se det, ty det var långt lidet på natten och månen lyste full in genom gluggen till lidret. Ante var blek som ett lik. Småsyskonen greto. De lågo på knä bredvid Gullspira. "Ta af dej förkläde, Maglena. Jag ska lägga snö på sårena och binda fast med min ylleami." "Gullspira är biten", fortfor han hårdt.
Maglena letade rätt på mässingkammen i lillkunten. Det blef i dag hennes uppgift att kamma småsyskonen, hvilka uppgåfvo tjut på tjut under hennes nitiska bemödande att få lockigt hår att falla slätt och stripigt att ligga fint. Sedan var det kylda, såriga tår och skafda små hälar, som skulle ansas.
Småsyskonen, Lulle, Lisi och Helmi slogo ned på henne med sina angelägenheter och det gick en god stund, innan hon på sitt vänliga sätt gjort sig af med dem och fått tid att äta sin frukost. Januarimorgonen var frostig och klar och hon kom med blossande kinder till skolan. Hvilket stoj, hvilket prat, det hördes ända ut i farstun.
Enkelt och klart kunde han beskrifva den oro han ständigt känt för småsyskonen innan han funnit sådana hem för dem, som mor skulle ha likat. Om hennes kärlek och lidande och död talade han och om huru han lofvat henne att taga vara på barnen och geten.
Nu stormade småsyskonen in för att få qvällsvard. Vet du hvad, Hanna, skrek Lulle. Min Lunkentus skall få nya segel och nya årar. Bengt har lofvat. Sen, i
Småsyskonen skulle ha knäckkokning på gården och Bengt hade gjort en ypperlig backe, ville icke Hanna komma till dem på eftermiddagen? Bella var röd af oro, att Hanna skulle säga nej och tillade: mamma helsade och bad att du skulle komma. Och när Hanna såg huru mycket hon önskade det, svarade hon efter en stunds tvekan, ja.
Ante skall en gång med kraft och öfvertygelse och med ordets makt kämpa emot det stora onda, som förtär folket och hemmen. Han har redan, innan han med småsyskonen trädde in i en gård, kunnat se och bedöma om nykterhet, ordning och arbetsglädje höllo den vid makt, eller om superiets förbannelse tryckt förödelsens stämpel öfver folk och kreatur och allt där både utom och inom.
I bröllopsgården, hvarest allt varit så ljust och lyckligt, där de efter maten sjungit psalmer och läst bön, och där de dansat till de vackra låtarna, skulle nog bli uppståndelse och allt som ledt var. Ante sprang det mesta han förmådde flög , han som småsyskonen, när han hörde ett jämrande gallskrik ifrån dem. Oljudet kom från vedlidret, där de hade satt in Gullspira. Geten bräkte kväfdt.
Det var en elev, sådan som de flesta, som komma in i nedersta violinklassen på konservatoriet, icke sämre, icke bättre. Musikalisk nybegynnare, icke utan anlag. Men han gjorde stormande lycka. Föräldrarne omfamnade hvarandra och sågo med tårade ögon på sitt segerhufvade geni. Fina applåderade, Adolf med, och småsyskonen hoppade omkring honom likt gula och röda små fjärilar.