United States or Denmark ? Vote for the TOP Country of the Week !
Men jag ska säga dig en sak: jag tycker inte det är artigt att bjuda en långväga resande att krypa in så här obekvämt, och du som har pengar i strumpa kunde ha varit så artig och tagit ett rum åt din gamle far. Herr Lundstedt den yngre invände, att gubben snart skulle resa och att det inte lönade sig bråka. Och därvid blev det.
"Komme vi som Sven Påls barna på husförhöre, i marknadsköpta kläder och pliggskor, så skulle nog hunn där fägna oss med svansen och skälla som om han bjöde oss stiga in och hålla te goa." "Men stinta", invände Ante, "nu kom vi inte till husförhörskalas, utan för te be folk om mat och husrum, och de si gråhunn, och vet väl att dom ha smått om de i en så'n lill'stuga och därför är han sint."
"Och får icke nu", så började han, "lilla Fröja fötter under sig att komma hem, så kommer hon ej på hela hösten; men jag vill slå vad att, om, det blott vill lugna en smula, vi hafva en af hennes gossar efter oss, innan det dagas i morgon; eller hvad menar ni, min far?" "Såframt hon ej förut i natt hittat på Holmön eller något annat torrt ställe", invände den gamle. "Allt annat!" sade gossen.
Det förnams visserligen något knot i bakgrunden, där utbördingen hade några ovänner från kommunalstämman, vilka föreburo, att de icke ville undvara gudsordet. Å strunt, invände pastorn, ni är inte så fasligt angelägna att höra min spiksoppa, om jag känner er rätt. Va? Va säger du, Åvassan, du som är så skriftlärd, så du hör, när jag kommer i botten på såpfjärdingen?
Nå, för en gång kunde ju Norman göra skjutsen, invände gumman och vände ryggen åt drängen för att slippa se hans min. I detsamma hördes dragklaveret frampressa några mjuka, av pauser avbrutna satser, som tycktes avlägsna sig och förtona ute i sommarnatten, där nattskärran redan spann på sin surrande rock.
"Men först sa ni, att ni gjorde det för att skoja med honom", invände fru Bergman. "Ja, se det var i hastigheten, jag hade inte tid att förklara mig." "Jag har beslagit er med tvetalan. Det hoppas jag skall skärpa straffet", sade fru Bergman. "Men det där om att ni är god vän med min man är nog sant, han är ju bekant med alla möjliga ruskiga individer.
Du har idealiserat. Vid närmare bekantskap skall du komma underfund med att du gjort dig för stora förväntningar. Det skulle ändå komma en gång, förr eller senare. Det är så godt att ha det undanstökadt.» »Åh-ja. Kanske.» »Jovisst! Menniskor tåla nu en gång inte vid att man ser dem på för nära håll. De förlora alltid på det.» »Icke alla», invände hon matt. »Icke jag.» »Nå jag gör det åtminstone.»
Sågställaren tittade just undersam på gossen, som rest sig upp ur landet och med allvarsam uppsyn stod fram- för honom. "Int ha vi precis trålj, som syns utanpå", invände Ante förlägen och rodnande.
"Så", invände vår lilla kund, "har jag icke min valmanströja?" "Ja, den har man sett än oftare", fortfor den andra, "och dessutom är du själf så liten och rund, att alla, som sett dig en gång, känna igen dig, om det vore midt om natten som nu. Herr Gyllendeg skulle snart gissa, hvem som spelt honom skälmstycket, om han såg dig ibland de första, som storma in till honom."
Dörren är igenspikad, invände doktor Karolina. Spikar kan dras ut! Stora vasen står framför dörren, invände Lizzy. Stora vaser kan flyttas! Damerna Willman tystnade till begrundan. Egendomligt nog tycktes intresset för fru Olgas sätt att praktisera sig in och ut undertrycka alla andra intressen. De gjorde emellertid icke några frågor, kanske övertygade om att ej erhålla några svar.