United States or India ? Vote for the TOP Country of the Week !


Tror ni, att jag menar, att han är inbunden, mörk, höglärd? Mina barnabarn sjunga honom, kunna honom.

Hon svarade icke, räckte honom blott boken, som han tog emot utan att vända sin blick ifrån henne. »Ja, jag såg det för resten godt.» »Hvarför frågar ni ?» »För ro skull.» »Kan ni inte finna något roligare?» »Ahjo kanske se.» »», sade hon med ett bortskämdt barns otålighet. »Vet ni hvad jag tänkte när jag såg er med boken i hand?» »Nej.» »Se der en af de våra.» »Hvad menar ni med det

Se, jag hade en son, som var där i herr Kroks ålder. Kära hjärtanes ja. Det är länge sen det, nu är han förstås äldre. Se, jag ska säga, att han var lekkamrat till hennes nåd den tiden. Ja där, herr Krok vet, som barn är De säger, att herr Krok ska vara förlovad med henne, flickan Sörman. Ja, fröken Sörman menar jag, förstås. Jo, det stämmer, sade Abraham. Nej kors, är det sant?

Menar du att han skall slösa dig många böner eller tala till dig med mjuka ord? Att han skall vilja sluta fördrag med dig, att du finge honom till din träl för alltid? Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor? Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?

Men hvad menar väl författaren med sin af ingenting motiverade försäkran, att dessa lidanden, hvilkas uppträdande han förutser, icke tänkas förorsakade af folkökningen?

Men efter nyss du lofvat mig, om kärlek ej, Dock tacksamhet, visa den och följ det råd, Jag ger dig för eget bästa som för ditt. Var ej beständigt färdig att med bittra ord Min faders välde klandra. Ej afundsvärd, Som du kanhända menar, är dock härskarns lott, Och bland hans sorger trifs ej alltid mildheten.

"Menar ni ", sade jag, "att blotta betraktandet af världen och lifvet är tillräckligt för människan till sanningens inseende, och är således ordet öfverflödigt?" "Ingalunda", svarade den gamle och lade sin hand den uppslagna bibeln.

Hon har kommit mig förbannadt jag menar af hjertat, eller af Gud eller af mitt eget inre förbannadt nära och ordet måste fram! Jag hatar henne! Jag vet att jag är låg och oädel. Ja, ja, ja! Men får jag icke vara det låt mig .

Jag har skaffat mig noggrann underrättelse om hans släkt och hans utsikter åt det hållet. Tyvärr, de äro, icke heller de, värda mycket som en slant. Han har ärvt en gång för alla. Ödet vill icke ösa mer guldstoft i det sållet. Här är icke fråga om arv, utan om giftermål. Om giftermål? inföll Baruk överraskad. Om giftermål och rik hemgift? Är det du menar? Just .

Till sist inbillar hon sig måhända, att någon, som använder det, dermed menar något mera eller bättre än en tom artighet och från detta ögonblick är hennes öde besegladt.