United States or Tunisia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Principalen var rik och obildad, därför kände han sig honom både underlägsen och överlägsen, men det kunde aldrig bli något deciderat. Herrarna kontoret voro gott folk nog, men de smickrade honom och beklagade honom, och det senare var förödmjukande.

Det var förödmjukande att välva stora planer i sin själ och nolens volens bli ansedd som en liten barnunge, att tårarne nästan kommo henne i ögonen. De bägge gingo som katten kring het gröt och hemligheten, som de bägge visste, ville eller kunde ingen av dem beröra. Gott, tänkte flickan, jag får finna en annan plan, och i hennes livliga hjärna uppstodo samtidigt tvenne idéer.

Dels visste de ingenting om den ledsamma och förödmjukande historien om Svenska hjältar och riddersmän eller om den Underbara Hästen. Dels voro de villiga att leka knekt. Och nu var det ej längre som i Svenska hjältar och riddersmän att han fick stå som en annan knekt i ledet: han var själv löjtnant och kommenderade, iklädd sabel och kask. Till en början voro de ej mycket hågade för leken.

Där låg öfver rummet en stor, död, tung tystnad; bullret från staden, vagnarnas aflägsna skrammel gjorde den endast dess mer påtaglig. Nu skulle det börja, detta som hon alltid fruktat, det som hon från första stund vetat måste komma. Det hade redan börjat: det gradvisa, förödmjukande nedsjunkandet till likgiltighet och sedan motvilja. Hade hon icke ägt kraft att bryta dessförinnan?

Han visste inte huru det gått till men fann sig snart helt frimodig vandrande fram den slingrande stigen ner till tjärnen i sällskap med den man, hvilken nyss, när han såg honom från "predikstolen" ingifvit honom en pinsamt förödmjukande blygselkänsla.

Det är nästan förödmjukande att se St. Paul och St. Louis, New York och Paris, det ena efter det andra bege sig af till Southampton för att läggas i docka där, enär ingen docka i New Yorks stora hamn kan hålla dessa små skepp. Ja små skepp. Jag kom öfver i Kaiser Friedrich, »made in Germany». Efter en resa ett sådant skepp kan man icke tänka något annat.

Den dygd, jag kan berömma mig af, är icke en ful kvinnas förödmjukande intyg , att ingen begärt henne. Nu tycker jag, att jag med lugn kan låta mitt hår gråna. Nu kan jag med glädje bli gammal. Jag behöfver aldrig känna mig försmådd eller tillbakasatt.

Jag var således endast en försökskanin. Han var nyfiken mig. Och nu tror han mig vara uttömd. Detta är förödmjukande. Nu skulle jag vilja vara borta, när han kommer härnäst. Jag skulle vilja visa honom, att jag kan använda mina aftnar bättre än till att sitta här instängd och vänta förgäfves. I kväll är det redan mera af sårad stolthet än af smärta. Bravo! Jag kan således ännu botas.

, som bundsförvant får jag väl hjälpa er Ja, det är just det, som är det förtvivlade. Är det? skrattade flickan. Ja. Ser ni, det är något visst förödmjukande för en man att känna sig liksom stå under en kvinna i någon riktning. Ja, men det måste mannen jämt göra, svarade flickan. I tålamod, i försakelser, i att vaka vid en sjukbädd, i

Och i själva verket bekräftar realiteten ett rimligt sätt denna inbillning, att jag till slut tror därpå. Doktorn tyckes mig slitas mellan de mest olika känslor. Ibland är han tankfull, betraktar mig förstulet och behandlar mig med en förödmjukande brutalitet; ibland själv en olycklig vårdar och tröstar han mig som ett sjukt barn.