United States or Guinea-Bissau ? Vote for the TOP Country of the Week !


Under hela vägen hade hon icke sagt ett ord; när hon märkte, att Louis såg henne, slöt hon ögonen för att slippa tala hon önskade, att han skulle tro, att hon sov. Nu närmade sig vagnen raskt Paris. Redan avstånd hade de givit akt det myckna ljus, som liksom tycktes strömma ut från staden, och undrat, om det kunde vara någon stor eldsvåda.

Har Förste Konsuln satt ett »maximum» också för skönhet? Jag skall göra mitt bästa för att överskrida det. Förste Konsuln för sin del har ingenting däremot hans skälmska, dristiga blick jagade åter blodet till hennes kinder tvärtom! Men han vill att andra , till exempel Monsieur Louis de Châteauneuf, skall ha en smula förnuft och vilja kvar. Det kommer att behövas!

Sluta upp, Louis! ropade Edmée skrattande. Jag kan omöjligt finna reda i alla dessa underhandlingar. Är där annars något nytt? Ja, Gud bevars! Stort attentat mot Förste Konsuln i operan... Ett ögonblick tyckte Edmée, att hjärtat stod helt stilla. Han kände, hur hon nästan blev styv i hans armar. I

Tusen gånger ångrade hon sin svaghet att någonsin ha kommit hit, och hade det icke varit för Louis' skull, vars ögon icke veko ifrån henne, hade hon för länge sedan under ett eller annat svepskäl försökt smyga sig bort från alltsammans.

Han avbröt sig och sänkte huvudet, och åter föll han ned vid hennes bädd med huvudet mot hennes ansikte. Stora, tunga tårar fyllde hans ögon. Louis teg. Han stod den andra sidan av sängen och höll ännu krampaktigt fast sin kusins ena hand. Det var, som om de båda männen ännu i döden drogos om denna kvinna.

Det måste ha hänt i morse tidigt Louis talade med onaturligt lugn, hans stämma ljöd kärv och hård genom det tysta rummet.

När hon äntligen rätt sent mellan markisen av Caulaincourt och Louis de Châteauneuf, trädde in i Tuileriernas salonger, vände sig gästerna vid ljudet av hennes namn. Som en drottning skred hon över golvet, den snövita dräkten släpade efter henne, för första gången i sitt liv bar hon diamanter i

Mer än allt annat plågade det henne att möta Louis' moders forskande, bekymrade blick. Laurette fick plötsligt en god idé. Jag har en bön, Madame hon böjde sig fram sitt graciösa, vinnande sätt låt Edmée komma hem till mig ett par dagar och hjälpa mig att arrangera en smula. Allting ser obarmhärtigt nytt ut därhemma, Edmée har fin och säker smak.

Louis, mumlade hon svagt, jag ber dig .

Edmée kunde aldrig vänja sig vid att säga »medborgare» och »medborgarinna», vilket ännu officiellt fordrades. Louis de Châteauneuf hälsade djupt men stelt regeringens chef, Bonaparte något kort, men hövligt. De hade för resten träffat varandra förr genom Monsieur de Talleyrand. Madame de Châteauneuf hade rest sig upp.