United States or Dominica ? Vote for the TOP Country of the Week !


Solen sjönk allt mer, det led och led, men han kom icke. Kajsa hörde hur katten, som krupit in genom fönstret, lade sig sin vanliga plats under sängen och snurrade liksom en slummersång åt sig sjelf. Minnena stego, hon såg tillbaka som i en spegel sitt förflutna lif inom ramen af detta trånga rum, utom hvilket hon aldrig kommit, oaktadt all sin flit och sin sträfsamhet.

Vem håken ba dig tänka katten? morrade gumman. Sov nu, kan du dansa för Träsken i morron bitti. Jag hör nog han spelar, mumlade gossen, somnade. Men när gumman lutade sig ned för att taga upp lyktan från golvet, spratt han till och satte sig upp i sängen. Mormor, sade han, det skulle jag hälsa er, att I får inte ifrån mig. Äss, äss, äss, fräste gumman.

Hvart kastade du katten, som du höll att plåga i jons, säg mig det?" "Jesus, mor Sanna", sade den lilla trumslagaren, i det han med en lätt volt omintetgjorde hennes försök att gripa honom, "ni biter väl icke folk heller, vet jag? Nog lär ni vara ond mig ännu för pastorns hund; men hvad skulle jag göra? han ville bita mig, måste jag väl narra honom kattorna."

Hon stoppade katten in i schalen och höll den fast med bägge händer, medan Ante ensam fick dra kälken med den alltjämt lika lugnt sofvande Månke. Han styrde stegen mot första stora bondgård han fick i sikte. Från ett annat, ett rödmåladt tvåvåningshus en bit ifrån vägen, lyste ljus ur alla fönster. En kunde förstå att där var begrafning eller bröllop.

"Hon har nog någon syster eller annan god vän, som heter Ullari, och som brukar ge henne mjölk, för när hon fick mjölk strax hon kom, ropade hon gång gång "Uj Yla". "Ita Tasta säger hon också ofta. Jag brukar kunna tyda barnprat och gissar att hon menar "hvita katten", I morgon skall jag försöka fatt en hvit katt åt henne.

Ante och Maglena, att inte nämna lill'Månke, skulle nog ha tyckt det vara hemskt och kusligt, ensamma ute en sådan kväll, om de inte känt sig opplifvade genom det att de fått rädda katten. Som de nu gingo där och språkade och ledde Gullspira stadigt emellan sig, nådde de sista lill'granen sjön.

Något sådant hade aldrig en hund gjort. En hund har lukt. Och dessutom intelligens, vilket en katt saknar. Men hunden har det svårt. Han tillhör samhället, dit han gått av egen fri vilja och där han blivit människorna en trogen vän och tjänare, en väktare, ett sällskap, en jägare och en dragare, trogen till det sista. Vad har katten blivit? En katt och ingenting annat än en katt.

Det visade sig snart att jag fick rätt. Katten fick ungar sådant förekommer rätt ofta bland kattor och kunde pudeln naturligtvis inte ligga hos katten. Jag hade inte gjort det ändå. Men hände något annat. Det var sommaren och klippte man pudeln för att han inte skulle svettas, sade portvakten, som utförde proceduren. En hund svettas aldrig. Han kan inte sådant.

För mycket kött och ingen motion ger dem skabb och sjutton andra krämpor; och om valpsjukan inte dödar dem, skola de bli en hop vingelbenta, surögda stackare, som ni får skämmas för. För himmelens skull låt dem lefva hundbröd och hållas strängt». Samma man gör själf med stor stolthet hvad han fördömer hos hunden eller katten.

Kycklingen hängde hopplöst med hufvudet och slöt sitt ena öga. Din svarta satan! »Den smygande katten» störtade fram och kastade sitt spjut mot den svarta katten, som i förskräckelsen släppte sitt byte och skuttade bort. Kycklingen stod hufvudyr kvar gården och vände sig i krets om sin egen stjärt. Elsa! Kom upp!