United States or Yemen ? Vote for the TOP Country of the Week !
Det var väl när jag hytte åt dig i hagen? Inte nå't, inte nå't, triumferade pojken. Det giss I galet. Och plirande ännu illmarigare med ögonen: Men om I inte grunnar på det, så är det väl ingenting att tala om. Grunna hit och grunna dit! brummade mor i Sutre. När var det då, din grömming? Det var när jag blev ensam på vägen. När kärran kom.
Och då vrider fan ett lite halvslag på jorden. Och ja men om en hittar längre i sin egen särk. Ens! Så är det. För om jag tänker Inte blev det alls med Lars, som jag tänkte. Nej, gruvligen inte! Och inte blev det med Anders, som jag tänkte. Och inte blev det med Stava, som jag tänkte. Och nu blir det annorlunda med Stavas pojke också. Så det tycks lite bevänt med att grunna och ställa.
Utan jag bara grunna på att gästgivarn gått till ögårn. Och där hade han korna. Och Träsken var i stallet. Och där hade han Bina och kärran och lådan. Och Daniel hade Valborg. Och Anders hade hästarna. Och mormor hade de riktiga barnen. Och hyndan hade alla valparna. Men inte var det någon, som hade mig. Utan jag grunnade på att jag var som en främmandes kattunge, som kommer strykande.
Men det är salig gästgivarns sinnelag. Att jämt gå och grunna på rätt och orätt. Och jämt inbilla sig att folk peka finger bak ryggen på en. Si, det var salig gästgivarns sinnelag. Så det är farsarv. För morsarv är det inte, gudilov! Hon slog sig på låren en gång och två gånger och tre. Ressla det den som kan, sa repslagarn, hängde sig i härvan.