United States or Angola ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jag sträckte båda mina händer tillbaka för att visa, hur fri jag ville lämna honom. Nej, nej, nej! Jag vill icke binda er! Seså, var nu lugn. Jag vet ju, att ni icke vill. Han reste sig. Omfamna mig, så att jag får känna, att ni är en människa! Och sedan: Jag kommer nog snart igen
Med öppnade armar och hänryckning målad i sitt ansigte gick hon fram till honom. Min sol och min glädje, min efterlängtade enda älskling, min afgud, min själs skönaste ros! Söta barn herr Adolf var litet generad, torka fötterna, du glömmer alltid! Ah, förlåt! Nå, jag är nu ett nöt! Förlåt, min engel. Seså, nu är jag fin! Får jag så en enda kyss?
Hvad gör du här, Hanna? frågade Bella gladt, och en ström af värme skjöt igenom henne oaktadt kölden. Hanna rodnade. Den stackarn stod här och snyftade så bittert och hans små öron voro alldeles hvita. Seså, unge, sade hon med myndig ton, gråt ej mera, utan gå hem och bed mamma ännu en gång gnida dina öron med snö. Pojken, som kunde vara sex år, gret än värre.
Seså, Fouché! Håll då upp med det pratet om era rojalister, utropade Bonaparte häftigt. Vilja de nödvändigt göra attentater, skulle de väl först söka röja er ur vägen, som har så många synder mot dem på ert samvete! Nej, jag vet, var uslingarna äro att finna det är bland era egna gamla stallbröder, i
Klockan blef tio men ingen störde honom; hon blef half elfva och han reste sig upp, samlade ihop alla pappersremsorna och slog dem i bordet med en klatsch. »Seså», sade han. »Der är första kapitlet och hela förhistorien. Och nu vet jag det är bra. Det är märkvärdigt hvad det går lätt att arbeta på detta sättet. Man blir vaknare på allting när man ser det skrifvet med en annans stil.
FRUN. Seså, rodna inte, och framför allt, upprepa inte den der vanliga frasen som man hör all ungt folk nu för tiden! De äro i fråga om äktenskapet alldeles som väl uppfostrade barn, hvilka slå ner ögonen när man bjuder dem bakelser eller konfekt! Du småler? Genera dig inte, mitt barn! skratta till och med .
Se så, låt oss gå in nu, jag nekar inte att ditt kaffe skall smaka mig präktigt. Den oförskämda pojklymmeln behöfver sig en risbastu, det är alltihop! Seså! Laga att det här blir bortforsladt så fort som möjligt patronen vände sig till Peltonen med ett ansigte, der lugnet nu tycktes återvändt, och så ska vi inte mer tänka på den saken!
Detta hade aldrig förr förekommit i hans praktik. En herre som icke ville ta emot en inropning! Det förekom hans skådespelarhjerna alldeles ofattligt. »Seså, hva' är det för konster. Kom! Herrrn är ju galen!» Han grep tag i Williams arm och drog honom med sig på ett temligen omildt sätt. Han kände sig upprörd, som om han blifvit förolämpad, sårad i sina innersta känslor. Inte ta emot en inropning!
Hon blef icke det ringaste förvånad. »Ja, hvarför inte?» De gingo uppför trapporna, smögo sig försigtigt på tå; och när de kommit in i den lilla dubletten riglade William dörren. »Seså», sade han. »Nu äro vi i säkerhet.» Han tände lampan och hon gick omkring i rummet, mycket hemmastadd, mönstrande allt med nyfikna blickar.
Kom nu bara, seså, hvad funderar du på? Kom och sätt dig här med oss. Emmi rodnade och gick litet längre bort. I detsamma mötte hon en herre och en fru. Kanske var det ändå inte riktigt herrskap, eftersom frun hade duk på hufvudet och herrns kläder voro mycket slitna. Men den där, sade herrn, pekande med sin käpp på Emmi. Hon kan väl inte ha stora anspråk. Eller huru?