United States or Albania ? Vote for the TOP Country of the Week !


"Herre, din slaf, franken som du lofvat förunna lyckan af att nedfalla inför ditt anlete, beder om din nåd". Med någon motvilja såg Murad sig störd i sin kef, men stod upp och mötte fremlingen med ett vänligt: "Måtte tiden vara lycklig", i det han lade handen med dess uppåt pekande tumme sitt bröst.

Moder till fremlingen, moder till fredsbudbäraren, fåfängt spejar din blick öfver hafvet, din son sofver den hvita sanden Tongatabus strand". " stranden af fjerran ö sitter hans maka, hon smyckar den matta, hon arbetat åt sin älskling; dess färger äro sköna, dess prydnader täcka. Maka, kasta bort mattan, din älskling sofver Tongatabus strand".

"Ja är Wainahée fri, fri som fogeln i luften. Hennes själ är fri, ty vill hon icke lyda, lyder hon ej, om än den starke krossar henne till stoft. Hvite fremling, Wainahée kan , om hon ej vill vara undergifven. De många öarnes gud är qvinna, hon bor i skyarna, men hon säger icke, att Wainahée gör orätt om hon är stolt; Wainahée kan , det är lätt". Fremlingen gick.

"Kan ni väl begära att de skola vara annorlunda", sade fremlingen, i det han ställde bort sin kaffekopp det lilla med ädla stenar sirade théfatet. "Från slägte till slägte hemfallna åt slafveriet, utan undervisning, hvad kan ni väl vänta af dem? Ni kanske knappt låter edra fruntimmer lära sig läsa och skrifva?" "Läsa och skrifva! Bosch! hvad skulle de dermed.

"I morgon vid den tid, solen går till hvila, sköna Alhejdi", sade fremlingen och försvann, i det han betydelsefullt lade fingret munnen. Hvem var den fremmande? Hvad ville han? Hvarifrån kom han, huru hade han sluppit in? Alhejdi låg hela dagen stum sin divan.

Hvarföre vill hon i dag vara skön? Hvarföre smyckar hon sig? hvem tänker hennes hjerta? Är det väl för sin fader hon vill stråla eller är det, emedan den okände fremlingen skall se henne? Solen sänker sig, den skall snart att slumra i vesterns svällande molnbäddar. "Alhejdis väninnor, lemnen mig ensam, jag vill slumra en stund, låten ingen nalkas". Men Alhejdi slumrade icke.

Se, fremlingen säger, att hans gud befaller qvinnan lyda mannen! Wainahée vill icke bli fremlingens syster, vill icke låta vattenösa sig. Fremlingen har bedragit henne, han sade, att hans lära bjuder frihet, likhet för alla. Wainahée vill icke blifva slaf i sin själ". "Flicka, är du mindre slaf, en fremmande krigare bortröfvar dig? Han krossar dig i stoftet för sin fot".

Skall Alhejdi till springbrunnen? Kommer han, den herrlige fremlingen? Hon måste dock varna honom, befalla honom att bort, han kunde ju eljest vänta henne länge och bli upptäckt. Det vore hans säkra död. Alhejdi gick med dröjande steg mot brunnen. Der stod redan fremlingen hög och herrlig med den blixtrande blicken. "Alhejdi, skönaste, ljufvaste sol!