United States or Kuwait ? Vote for the TOP Country of the Week !


Ibland, regnet stod som spön i backen, man ej kunde skoja med Köttlund, det ej fanns någonting annat att göra än att hålla sig stilla inomhus, kom oron över Kalle. Han beklagade sig över att hans far blivit bankdirektör i denna djävla håla, där det inte fanns någon hamn eller något hav. Han kände sig innestängd. Ja, men ån ? Kalle gav honom en föraktfull blick: Ån! Sa du ån!

Det var en mycket stillsam och betänksam gosse, sexton år gammal, blek och fet. Vem ska ha råttorna? frågade han. Och när han fått veta, hur delningen uppgjorts, sade han eftertänksamt: Ja, det kunde jag tro. Den djävla ungen ska ha det bästa alldeles som gubb-fan. Det är hon, som har hundarna, förklarade pojkarna. Ä hundarna gör ju ingenting. De säger ju inte ett knyst.

I en handvändning hade han ryckt lös förvaltaren och dragit honom med sig upp trappan. Vad är det för djävla dumheter! röt han. Är ni folk eller ? Ska ni slå ihjäl karn, innan ni vet, om flickan är död? Hon sitter kanske skorsten, och skrattar åt oss. När det är kvinnfolk med i spelet kan man vara säker en sak: att bli lurad!

Och därpå vände han sig till gumman: Ge mig en kopp kaffe, madam Flod! Och försjönk han en stund i djup tystnad, möjligen erinrande sig fordna dagars storhet och den överhandtagande oförskämdheten hos folket. Djävla dräng! fräste han än en gång. Ut och hjälp Robert till rätta! Carlsson försökte med smicker, men avklipptes genast med: Vet du, vem du är? och försvann ut genom dörren.

, låt det komma i dag . Tag över till Sverige och lär sig servera, vaktmästarn. Hör du, det var allt en djävla idiot till vaktmästare, va? , där kommer det äntligen. Men det var fan roligt att se dig. Verkligen oväntat. Du kände visst inte igen mig först, va? Nej, det är ju inte lätt, kära du, efter många år Nej visst. Jag trodde ett tag du inte ville känna igen mig. Är du tokig!

Kanske han skulle kunna lyckas att övertyga sin vän och hövding. Du ju själv, hur djävla svart isen va. Du kan inte tro, hur stark strömmen ä ute i rännan. Kalle tycktes ej lyssna. Först när de skildes åt, sade han: I morron går . Å skulle nog i eftermidda också, om man kröp över. Om bara funnits en pojke till, som va simkandidat.

Stellan kunde ej förstå sammanhanget mellan dessa båda yrken, förrän Axel en dag i vredesmod utbrast: Se Ibsen! Stellan stirrade sin vän: Va menar du? Ibsen! Va fan har han med det att göra? Men nu var det Axels tur att triumfera. Han log en lång stund, ironiskt, överlägset. Till sist sade han: Du ä djävla okunnig. Vet du inte, att Ibsen till en början va apotekare?

Men såg ni den där lilla fan, vi ska ha i latin. Den nye! Ä det den, vi ska ha i latin? Den där som ser ut som han släppt en smygare och försökte skylla ifrån sig? Visst! Visst fan! Det ska han hetta! Smygaren! Djävla bra namn! Smygaren! Ett par av klungan detacherade sig ögonblickligen för att sprida nyheten i vidare kretsar.

Det var en annan sak. Ä, ta och presentera mig, va? Jag är rädd att det inte går, kära bror. Hon är visst i sällskap. Äsch, vad gör det? Nu är vi i Köpenhamn, och där ska man väl för fan ha lov att roa sig. Skål dig! Djävla roligt att se dig! Men jag tycker du har blivit allvarsam sen sist. Tycker du det? Jag vet inte. Det är väl tiderna. Dom ger man väl fan i, inte sant, vaktmästarn?

Göran svarade: Inte ska du bli kär i henne. Känner du inte, att hon luktar hedniskt blod. Men blev Stellan förgrymmad. Han skrek: Det va en djävla lögn. Hon luktar gott. Hon luktar eau-de-cologne.