United States or Qatar ? Vote for the TOP Country of the Week !


Hon började nästan tro att han blifvit alltför upprörd för att kunna skrifva strax och att han väntade för att icke skrifva i vredesmod. Inom henne rufvade der en blytung sorg och djupt i dess botten låg en förtviflad tanke lur. Hon kände den svarta hunden med de brinnande ögonen derinne bak dessa brinnande ögon bodde hennes koleriska naturs våldsamma energi.

Vad har han gjort svängde Saul spjutet mot honom för att genomborra honom; och nu märkte Jonatan att hans fader hade beslutit att döda David. Och Jonatan stod upp från bordet i vredesmod och åt intet den andra nymånadsdagen, ty han var bedrövad för Davids skull, därför att hans fader hade gjort sådan orätt mot denne.

Stellan kunde ej förstå sammanhanget mellan dessa båda yrken, förrän Axel en dag i vredesmod utbrast: Se Ibsen! Stellan stirrade sin vän: Va menar du? Ibsen! Va fan har han med det att göra? Men nu var det Axels tur att triumfera. Han log en lång stund, ironiskt, överlägset. Till sist sade han: Du ä djävla okunnig. Vet du inte, att Ibsen till en början va apotekare?

Begär af mig hvad som helst, men gifta mig nu det är omöjligt! Du förkastar mig ! Tänk efter hvad du säger, för jag tar lifvet af mig, om du inte vill ha mig! Han försökte trösta henne med penningar, med goda ord, med smekningar. Hon lemnade honom i vredesmod, i strida tårar, förbannande det samhälle, som skilde dem, den mor, som födt henne, den Gud, som delat ojemt.

Hon mindes ännu hur han gick gatan, from som ett lamm, och hur frun, den otacksamma varelsen, i vredesmod kallat honom »fårbog», »åsnakind» och »hvita plåster», bara för det han lät allt som det ville i staden, och aldrig lade sig emellan, när något var färde. En sådan man skulle hon ha haft! Ack, ack, ack, en sådan man! Inte skulle hon ha gifvit honom några elaka tillmälen, inte!

Där trillade en tegelpanna från kyrkotaket i fjol och tog döden den gamle kyrkvaktaren, som stod nedanför och klippte buxbomshäcken skulle nu ingen människa våga nalkas Guds hus af fruktan, att en panna skulle falla ner och slå ihjäl alla i församlingen? Skildes ni i vredesmod? jösses! Han bad mig låta honom veta, om jag skulle bli det klara med mig själf. Och det har du aldrig gjort?

Miserere mei Deus! Herr Svantepolk räckte hertigen ett brev. Du känner ängelsvapnet i sigillet. Det är från Fulco. Hertigen slet upp och läste det häftigt. Glömsk av stället kastade han det i vredesmod ifrån sig mitt altaret. Hans ögon blixtrade. Det är för mycket av en broder. Vet du, vad Fulco skrifver?

En dag, det var en söndagsförmiddag just högsommartiden, hade sonen talat med gubben om sin kärlek till Weitikka, men fått hårda ord och kalla hånskratt till svar sin fråga om fadern ville tillåta att han gifte sig och finge den tillämnade platsen som inspektor godset. De hade skilts som ovänner i vredesmod och under svordomar och förbannelser.

Häröver blevo dessa högeligen förgrymmade Juda och vände tillbaka hem i vredesmod. Men Amasja tog mod till sig och tågade ut med sitt folk och drog till Saltdalen och nedgjorde där av Seirs barn tio tusen. Och Juda barn togo andra tio tusen till fånga levande; dem förde de upp spetsen av en klippa och störtade dem ned från klippspetsen, att de alla krossades.

Väl voro klubban i lärarenes lådor och rektorns statsperuk, den han nästan aldrig anlade utan i vredesmod, auktoriteter, som kunde komma bloden att stelna, de visade sig, men detta skedde likaså litet alla timmar af dagen som alla dagar i veckan.