värfning

Uppdaterad: 7 maj 2025

Han gör detta och nu blir ändamålet med hans vistelse på orten uppenbar: han har lockat byns gengångare att ta värfning som matroser; och vålnaden af ett skepp, som sedan hundrade år multnar på refven utanför någon af Karaibiska hafvets sjöröfvaröar, seglar bort med sin besättning af människor, som för hundrade år sedan blefvo mull. Berättelsens symbolik är ju i och för sig inte så märkvärdig.

Olaf Homén - I marginalen

Åh, gör inte sådana sura miner, du, jag skall inte förföra dig nu mer inte, jag håller mig allt till de andra herrarne. Hon skrattade för full hals, tänderna glimmade och groparne i kind och haka voro djupare än förr. Herr Adolf log ett blekt löje och såg motsträfvigt på henne. Du har blifvit fet, du, Nadja. Och du mager, din gamla kratta! Du har tagit värfning och har hårda dar, hvasa?

Daniel Sten - Sämre folk : En berättelse