United States or Cambodia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Först under 1770-talet utbildades riktiga åsigter om luften genom forskningar af engelsmannen Priestley, svensken Scheele och fransmannen Lavoisier.
Redan 1771 hade Priestley funnit att växterna förmådde göra sådan luft, som ej kunde andas, ånyo duglig för respirationsprocessen, eller att luften innehåller en beståndsdel, söm underhåller lifsprocessen, och att växterna kunna af kolsyra bereda denna luftens beståndsdel. Den 1:sta augusti 1774 framstälde han ur qvicksilfveroxid syrgas i rent tillstånd.
I detta arbete, som innehåller en fast otrolig mängd vigtiga rön, beskrifver Scheele eldsluften, eller hvad vi nu kalla syregas, och visar dess betydelse vid förbränningen och andningsprocessen. Denna upptäckt, som är basen för hela den nyare kemien, var likväl kort förut, den 1 aug. 1774, gjord af Priestley, ehuru Scheele icke kunde hafva haft någon kännedom derom.
Det var genom Lavoisier , Scheele , Priestley och Berzelius , som kemien blef en på kvantitativ forskning grundad vetenskap.