United States or Senegal ? Vote for the TOP Country of the Week !


Icke för intet har jag kommit att begagna termer ur teaterrecensenternas språk. Regnbågen är inte något drama. Men skräddare Björkman, i

Ville vi från det enskilda till det allmänna och sluta med ett stycke perspektiv, skulle vi säga, att Runar Schildts stilla komedi om skräddare Björkman i Räfsbacka betyder, att dagdrifvarströmningen är öfvervunnen. Runar Schildt glömde sig inte kvar innanför murarna kring den första berättelsesamlingens lilla värld. Redan med Asmodeus gläntade han porten.

Men mellan denna början och detta slut ligger en hel historia. Skräddare Björkman hade sin »regnbåge», likasåväl som både magistern och handelsmannen och för resten också djurtämjarflickan Petrine. När stormen till sist bedarrar, när skurarna upphört att strömma, och solen åter går fram mellan skyarna, ja, befinnes det, att hans väsen bryter ljuset i ett rikare färgspel än förr.

Jag skall inte i detalj referera Regnbågen händelsernas gång är inte särdeles märkvärdig, och det här förbli outredt, hvilket vis ondskans anslag bragtes skam, och hur det kom sig, att skräddare Björkman till sist trots allt hemförde sin brud.

Jag träffade Betulander Wivels trottoar, denna strandremsa, där allt drivgods från norra Europa numera sköljs upp. Han satt självklart vid en naturligtvis tömd whiskygrogg och svor tydligtvis kyparen, som aldrig kom och gav den en efterföljare. Betulanders fader hade varit präst och själv tillverkat sitt namn ur det enkla råmaterialet Björkman.