United States or Malawi ? Vote for the TOP Country of the Week !


»Nej, jag var inte galen en gång till», svarade hon, »att i onödan dra till huset ett sådant spektakel. Jag tål inte de oduglingarne, som inte ha en förnuftig tanke i sina hufvuden, nej, tacka vet jag reelt kvinnfolk, di ä' åtminstone människorKamrern var af samma tanke, äfven han misstrodde männen. Hvad hade han icke lidit för deras skull!

Arbetarbarnen åter misstrodde honom, eftersom han i alla fall var en ättling av "gubbfan" eller som det sedermera hette: en kapitalistunge. Han kände sin ensamhet men sörjde icke stort däröver. Gusten Sörman var honom en trogen vän, som tillfredsställde hans behov av manligt kamratskap. Och Gusten Sörmans syster tyckte han om. Barnen Sörmans mor hade varit skänkmamsell hos änkan Carlén.

Han skulle inte uppskjuta konfirmationen till sommaren. Han kunde inte en hel termin och vänta detta, som i ett slag skulle förändra hela hans liv. Han var rädd för sig själv, misstrodde sig själv. Kanske när sommaren kom, drömmen om underverket skulle helt och hållet ha försvunnit.

Ingrid, Ingrid, sade han, allt detta har jag utstått för att taga dig ur klostret. Gläd dig. Jag är lika sund och levande som du. Hon blev icke rädd, men icke heller glad genast utan misstrodde sina egna sinnen. Hon försökte höra, om det icke knäppte och knakade, han flyttade benen från stegen och reste sig. Och hon forskade tveksamt i hans ögon.

Förhållandet till Ellen blev icke detsamma som det hade varit. Han var trött. Hon misstrodde honom alltjämt, och likväl skydde hon inga förödmjukelser för att behålla honom. Efter varje ny berusning följde ett uppvaknande, de stirrade varandra utan ord, som två främmande, han i leda, hon i skrämsel för hans kalla blick; ty han hade förvandlats, glidit undan för henne.

Han vanskötte såret, skämdes att till läkare och misstrodde Elis Eberhard. Följden blev, att tummen några månader senare måste amputeras. Det hände tolv år efter branden och kan således icke ställas i samband därmed. Emellertid drog han största möjliga fördel av sitt lyte.

Vänner hade han inga som snåljobar ju aldrig ha lånte ut pengar mot blodiga räntor, såg luggsliten och sjaskig ut, sade sällan ett sött ord: hvarken konfekt eller sirap och hade svårt att kunna behålla en tjänare mer än ett halft år i rad. Och han misstrodde alla. Men i alla fall blef han jämmerligen öfverrumplad och insatt i äktenskapets bur.

Här hjälpte det ej att tigga eller gråta sig till att sin vilja fram. Aga endast förvärrade saken. Stellan jagade hundvalpen genom hela våningen. Han lockade den i alla tonarter, medan hela hans väsen knöt sig i en förgrymmad känsla av äganderätt: Du är min! Förhållandet mellan dem blev aldrig riktigt gott, aldrig som det borde vara. Man misstrodde varandra...

Fanns det väl en skönare uppgift för en kvinna, än att som konstnärinna förkroppsliga de stora diktarnas ideal skänka lif åt deras tankar, verklighetens fägring åt deras drömmar? I sanning, det var någonting att lefva för! Af männen hade hon visserligen en annan uppfattning än den goda Anna, som nog misstrodde dem väl mycket och målade dem väl svarta i sin bitterhet.

Det kan hon lita menade Erik och knyckte till; han tyckte inte om att man misstrodde hans afsigter. Hon gick, den söndagsklädda hufvudstadsjungfrun, gick med en liten nådig, uppmuntrande nick och försvann i huset, medan gardisten med nyfikna blickar betraktade Erik, väntande det lilla äfventyrets utgång. Om ett ögonblick kom hon igen, låste upp en dörr och lät Erik stiga in.