United States or Australia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Här hjälpte det ej att tigga eller gråta sig till att sin vilja fram. Aga endast förvärrade saken. Stellan jagade hundvalpen genom hela våningen. Han lockade den i alla tonarter, medan hela hans väsen knöt sig i en förgrymmad känsla av äganderätt: Du är min! Förhållandet mellan dem blev aldrig riktigt gott, aldrig som det borde vara. Man misstrodde varandra...

»Det får man inte tänka sig», svarade journalisten. »Ty överenskommelsen var, att pengarna skulle bliva mina i samma ögonblick som jag begick en ohederlig handling, inte i ögonblicket efter, alltså inträdde min äganderätt samtidigt med detta ohederliga moment, och de pengar jag tog voro alltså mina egna.» »Hmsade advokaten.

De kvarvarande stationära, lugnare andarne, hava fortsatt fadrens rörelse, gått till Stockholm eller sökt tjänst uppåt land, ty skärgården har icke varit någon säker plats, där familjer och jordegendom kunnat grundas, landet legat öppet för fienden och äganderätt och liv just icke åtnjutit skydd av den avlägset boende rättsvårdaren.

Märk, att vi äga vad vi tagit! Det är vårt begrepp om äganderätt. Således fritt avtåg med allt vad vi äga? Riddaren svarade ej men fäste tigande sin blick pater Henrik. Utlämnen åtminstone nattvardskalken och den gyllene kronan! Det övriga mån I behålla, sade patern med en suck. Bah, inföll hövdingen, låt oss ej vara småaktiga! Således fritt avtåg med allt vad vi äga!

För det första därför, att hon lifvas af det intresse, som skapar äganderätt och bemäktigar sig sitt föremål. Och vidare därför, att hon äger en personlighet i hvilken om jag får uttrycka mig jag-känslan dominerar.

Ser han inte ut som fan själv? frågade Pettersson. Och närmaste man, som var Benjamin Hagelin, svarade: En skulle slå ihjäl'en. J. A. Broms var en olycklig människa. Icke nog med att man gjorde honom ansvarig för allt ont, som hände, kölden, nöden, difteriepidemien. Man gjorde också intrång hans äganderätt, man bestal honom. Stadens myndigheter bestulo honom!

De kvarvarande stationära, lugnare andarne, hava fortsatt fadrens rörelse, gått till Stockholm eller sökt tjänst uppåt land, ty skärgården har icke varit någon säker plats, där familjer och jordegendom kunnat grundas, landet legat öppet för fienden och äganderätt och liv just icke åtnjutit skydd av den avlägset boende rättsvårdaren.

Riddaren rönte en känsla av tillfredsställelse däröver, att han ägde intet mer att förlora, intet mer att hoppas. Han kände sig äntligen stå fri emot sitt öde. Han var skövlad allt men knotade ej; det vore orimligt att i denna förvandlingens, förgängelsens och dödens värld pocka en varaktig äganderätt till timlig lycka. Den som spelar med i sinnelivets brokiga lek fatta lekens mening.