United States or Bulgaria ? Vote for the TOP Country of the Week !


EURYSAKES. Du man, vansinnig är du, ömkansvärd Långt mer än straffvärd, du för min harm ej räds. EUBULOS. Jag faller, unge furste, ned för dina knän Och kysser dessa fötter, som dig burit hit. Ja, du är son af Ajas, sådan var ock han, såg han ut, när vreden färgade hans hy Och under åskmörk panna blicken ljungade. Just sådan stod han i min åsyn mången gång.

Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom. Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter. Han for keruben och flög, han sågs komma vindens vingar Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln. Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.

Mörkret i bokrummet ökades av de svarta skyar, som drogo över himlavalvet. och ljungade en blixt genom rymden och kastade ett bländande sken i rummet. Det var, som om en röst från himmelen sannat riddarens hemska gissning. Det går en sägen, fortfor denne, att pestens ankomst till en ort bådas genom en syn. Man ser tidigt morgonen en gosse inträda genom stadsporten med en räfsa i handen.

Göran och Adolf hade genast gissat hela sakens sammanhang. Med blickar av outsägligt förakt betraktade de unga djäknarne de båda herrar, vilka de beskrivning igenkände för att vara brukspatron Brackander och länsman Spöqvist. Och det var icke blott förakt, det var harm och ungdomligt uppflammande vrede, som ljungade i dessa blickar.

Det var som hade femtio år plötsligt ilat förbi över taköppningen och kastat sin aska hans ansikte i förtidiga veck och fåror. Han satt böjd som en gammal man. bodde vi i paradiset, upprepade han trött, men samma gång ljungade det till ur ögonen, att han liknade sin fader jarlen. I afton får du inte sångarpriset.

Han följde Niklasson och den andre smålänningen till dörren, låste ut dem och sade: Sådana kunder betackar jag mig för. Från och med denna dag var hans dörrtröskel ständigt våt. fort Niklasson kom femtio stegs avstånd från den, började hans käkar tugga, och när han gick förbi kaféet med ögon som ljungade av förakt, avlastade han sig resultatet av käkarnas arbete.

Dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig. Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron. skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd. Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.

"Gulla häller, Kalle ha' funnit Gullstjärna", ropade Sara, röd om kinderna och strålande af fröjd. Hon slängde kunten ryggen, och drog till med en motkåkning det ljungade i skogen. sprang hon i väg i sina näfverskor snabbt och lätt att barnen hade möda att följa henne. En ko hördes råma vildt och skälfvande.