United States or Guadeloupe ? Vote for the TOP Country of the Week !


Det är icke någon ny sanning, säger författaren, att tillfällen till utkomst äro lättare att finna i Amerika än i vårt fädernesland. I förbigående sagdt får man dock ännu alltjemt höra denna sanning med mycken liflighet bestridas; eller hvad betyda eljest sådana uttryck som de af mig anförda "förvillelse", "folksjukdom" m. fl., använda för att beteckna lusten att resa till Amerika?

Hon låter Stjernhjelm helsa de svenska skalderna en efter annan: »Alla han I burskap vunnit det vittra Helikon. Du, hvars eld ojemnt brunnit, Nalkas, Lasse Johansson! Kom, att bland din samtids lärde Ett berömligt ställe , Fast du skaldeådran närde Minst ur Aganippens å! När du dina gudar prisar, Fröjas nåd och Bacchi saft, En Anakreon knappt spisar Mot din liflighet och kraft.

Härmed stå tvenne omständigheter i förening: först, att han måste vara, hvilket han också är, i hög grad redlig och oförställd, ty enfald och fromhet följa med all religion; sen, att han måste synas handfallen, slö och oförmögen till all bragd, där liflighet och fattning komma i fråga.

Ty liksom djuret aftager i liflighet och fägring, i den mån människan tvingar det under sina ändamål, synes äfven naturen förtvina, ju mer den kufvas af mänsklig flit och omtanka, och sålunda blott i sitt otamda tillstånd äga sin fulla skönhet, blott i sitt tamda lämna människan fri tillgång till sina outtömmeliga spenar.

stranden gick allt ytterst bullersamt till. Något af den österländska grannens liflighet tycktes ha blifvit inympadt iswostschikar, bärare, hamnsluskar, fisksäljare och fiskköpare.

vara, kan jag ej bli ett stort träd, vill jag gerna vara en liten buske, blott jag finge bära skära, hvita doftande blommor. Hvem vet, kanske nästa år, eller efter två år; jag skall vänta och bida. Fast jag blir bra gammal ren, måtte jag ej bli för gammal att blomma. Strålbarnen. I solen var mycken rörelse och liflighet.

Den unga flickan talade och skrattade hela vägen med nervös liflighet; hon berättade lustiga anekdoter om Lund, orden jagade hvarandra i feberaktig hast, som var hon ängslig att tiga stilla en sekund; och moderns läppar drogo sig alltsomoftast till ett själlöst, mekaniskt leende, men inom henne reste det sig en brännande bitterhet emot denna unga kvinna, som kunde skratta och skämta som om ingenting passerat utan att egna en tanke åt honom, som skakades framåt i en jernvägskupé, fram emot sitt ensamma, toma, ödsliga lif.

När man i fem år inte en enda dag vetat hvad det vill säga att vara frisk.» »Det är ert själslif som är angripet. Låt oss lynnet i ordning först, vi seDet hade kommit en liflighet och mjukhet i moderns sätt, som sonen aldrig förut hade märkt. »Hur är det? Ni har snörlif naturligtvisfrågade hon. »Ja. Men det sitter inte hårdt.» »Det är detsamma; det måste ni taga af.