United States or Wallis and Futuna ? Vote for the TOP Country of the Week !
Det var som om ordet slagit eko inom honom och kom tillbaka djupt ur hans innersta varelse. Han blev sittande upprätt, lyssnande, som han sökte höra sin far ute på trappan. Fanns det någon likhet mellan honom själv och hans far, som förspillt sitt liv och som nu förfallit till en drinkare? Hade kanske också han en gång i tiden varit som Stellan? Hade han brottats med samma problem?
Edmée ångrade i nästa ögonblick, vad hon sagt hon ville taga det tillbaka, hellre utsätta sig för vad som helst än trotsa honom, men hon kunde ej komma till att tala med honom mera. Ögonblicket var förspillt. En gång mötte hon hans blick över salen, men den sade henne intet.
Hans är sagan om Att Ajas' ättling vore återkommen hit. O lögn, o fräckhet utan like! Af en slaf, Ur hafvet räddad, skapar han en kungason. Hvar är han? Visa denna son af Ajas fram; Oss lyster skåda honom: säg, hvar gömmes han? Så kärt du skattar lifvet, dröj med svaret ej; Vår tid är kort. EUBULOS. På dig vill jag ej slösa ord, Jag har förspillt för många på din nedrighet.
Den helige Frans uttrycker den kristet-platonska tanken, att intet stillestånd är möjligt, och han belyser den med en ofta anförd platonsk bild, som låter oss skåda människan vandrande på en stege: hon måste antingen stiga uppåt, och hon vinner då allt, eller också bär hennes vandring utför, och hon förlorar då något med hvart steg hon tar, tills hon förspillt allt.
När den gamle nu uppvaknar och kommer hem till de sina, orolig öfver att hafva förspillt sin och deras lycka, öfverraskas han gladt af den upptäckten, att han i sin ficka burit fullmakten till det åstundade pastoratet. Händelsen är enkel och episodiskt genomflätad af tillredelser för det unga parets bröllop, som skulle firas i det gröna samma dag.
Nu hade han sina ställningar i ordning och sade hastigt åt kamraten: "Nog tror jag det går; men stryker jag med, så må vår Herre förlåta mig att jag förspillt mitt lif och säg då du åt Maria, att nog tänkte jag på henne och barnen, men icke kunde jag se pojken der drunkna utan att försöka ta upp honom". Derpå kröp han på händer och fötter långs stegarna, jemkade den ena stegen framåt under det han kröp utefter den andra, och så turvis till dess han kom fram till gossen, som han fick tag uti, just som denne höll på att sjunka.
Huru ofta händer det i världen, att en rik herre har hederliga avsikter på en fattig flicka, sådan som Johanna, och erbjuder henne sin hand? Och Johanna kunde blivit så lycklig, så lycklig! Det jordiska är icke att förakta, Brant... Jag säger dig, Brant, du har handlat oförsvarligt inför Gud och människor, du har förspillt din dotters framtid.
Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt. Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger. Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar. Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig. Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
För mina ögon utbreder sig allt vad livet kan erbjuda av lycksalighet, och som jag har förspillt. Jag har fått mig anvisat ett vindsrum med utsikt åt kullens topp, där en asyl för ålderstigna är belägen. På aftonen får jag se två män, som stödda mot trädgårdsmuren bespeja vår villa och med åtbörder utpeka platsen för mitt fönster.