United States or Egypt ? Vote for the TOP Country of the Week !


Edmée rodnade och slog i sin vrede häftigt ut med handen, att hon stötte till glaset och vinet flöt över bordet.

Edmée hade hört både frågan och svaret, hon förstod strax, vem som menades. Hon kände, att hon rodnade, och för att dölja det, satte hon genast lornjetten för ögonen och vände sig åt andra hållet.

Förste Konsuln drog hennes arm in under sin och förde henne bort till den plats, där han såg Madame Junot stå. De talade icke, men deras blickar vilade i varandra. Han tryckte hennes arm hårt intill sig: Du är modig, Edmée, modig... Han såg icke åt det hörn, där Joséphine satt sammansjunken mellan sina kuddar och flakoner.

Edmée gjorde en djup, gammaldags reverens för de båda herrarna. Till mig? sade hon småleende. Den nyheten är väl till oss alla. Freden, icke sant, min fader?

Edmée stampade i golvet.

Det har för resten ännu aldrig varit starkare än min vilja, tillade han övermodigt, med en blick Edmée. Joséphine hade blivit mycket blek. Hon smålog tvunget, med tätt sammanpressade läppar och fläktade sig med solfjädern. Hortense stödde sig mot moderns stol med ena armen om hennes hals. Men Eugène stod andra sidan om Förste Konsuln och följde intresserad spådomen.

Edmée och Louis hade ej talat med varandra om aftonen efter balen. Hon hade undgått honom, i

Jo, ack jo! Edmée tvang sig till att småle.

Edmée, mumlade han, och plötsligt kände hon hans varma, fasta hand sin bara arm. I

Tjänaren kom in med te, vartill serverades något kall pastej, fågel och konfityrer. Edmée fann sig väl i det varma, bekväma rummet, omgiven av sin fasters och lilla Laurettes smekande uppmärksamhet.