United States or Senegal ? Vote for the TOP Country of the Week !


Men eftersom du har förkastat kunskap, därför skall ock jag förkasta dig, att du upphör att vara min präst. Och såsom du har förgätit din Guds lag, skall ock jag förgäta dina barn. Ju mer de hava fått växa till, dess mer hava de syndat mot mig; men deras ära skall jag förbyta i skam. Av mitt folks synd föda de sig, och till dess missgärning står deras begår.

Nu tynger Din hand öfver henne; Du jagar Med sorger, som pilar, allt jemt hennes dagar, Till dess hennes själ in i döden är trött, Tills slafvens och konungens önskan sig mött; En önskan, att snarliga hädan vandra, Och gisseln den ena och spiran den andra Förbyta, och allt hvad som lifvet än gaf, Mot lugnet och ron i sin ensliga graf. Och vardt af morgon och afton den andra dagen.

Du, ömma flicka, skall min glädje dela, När våra samljud klinga i ditt öra, Och, fastare i mina armar sluten, Till kyss förbyta lifvet och minuten. Säg mig, du lilla fågel, Där mellan almens blad, Hur kan du ständigt sjunga Och ständigt vara glad? Jag hör din röst hvar morgon, Jag hör den hvarje kväll, Men lika ren är stämman Och tonen lika säll.

Angående Förbundsens Ark, som för tillfället skulle hafva befunnit sig i Siloh, torde förklaringen i 15 Anmärkningen gälla som urskuldande. I sig sjelf hade det varit lätt att förbyta ordet Siloh, mot Kiriaith, men detta har Förf. ej velat, dels derföre att det dock blefve osäkert huruvida Arken under Samuels tid någonsin varit medförd i krigen, dels äfven af följande anledning.

Ja, hulda oro, härska med dubbel kraft I mina ådror; dikta vid hvarje ny Eröfrad segerkrans en annan, Vinkande ädlare än i fjärran. Dig den slappa dåren förbyta mot Ett lik af sällhet, som han benämner frid, Och i sitt skal af lugn och dvala Kräla, en mussla, ödets stränder. Jag älskar dig!