United States or Qatar ? Vote for the TOP Country of the Week !
Tag spiran du och härska, plåna ut den skymf, Som inför Hellas fläckar nu ditt fosterland: Att våld här råder, icke rätt, att mänsklig nöd, För alla helig, här förnekas mänsklig hjälp. På dig vi lita. LEONTES. Yngling, är Eubulos ej Din fader, han, den gamle fiskarn, för hvars sak Du nyss mot öfvermakten trädde kampberedd? HYLLOS. Hvi denna fråga, furste?
Ja, från Egyptens land skall jag låta dem komma tillbaka och från Assur skall jag församla dem. Sedan skall jag föra dem till Gileads land och till Libanon; och där skall icke finnas rum nog för dem. Han skall draga fram genom havet på en trång väg, böljorna i havet skall han slå ned, och alla Nilflodens djup skola torka ut. Så skall Assurs stolthet bliva nedbruten och spiran tagen ifrån Egypten.
Mot svärdets anspråk, fader, kan man ställa svärd, Och annat har ej Teukros. Han försköts som son Af Telamon, sin fader, blef från hemmets härd I vrede utstött, jagad bort från Salamis. På vapen endast, ej på rätt han trotsa kan, Hvem ville frukta honom? LEIOKRITOS. För hans rätt alltså Till spiran var Eurysakes dig fruktansvärd? LEONTES. En omotståndlig härsmakt fanns i denna rätt.
Då tog »farmor» spiran ur luten och smekte med den heta trädstöten vederbörandes kinder tämligen omildt. Också undvek man att göra henne ledsen. Farmors vrede var tung att bära. Hellre hvad som helst. Tvättstaben var inrättningens stolthet. Man levererade ifrån tvättafdelningen en utmärkt tvätt.
När nu konungen såg drottning Ester stå på gården, fann hon nåd för hans ögon, så att konungen räckte ut mot Ester den gyllene spira, som han hade i sin hand; då gick Ester fram och rörde vid ändan av spiran. Och konungen sade till henne: »Vad önskar du, drottning Ester, och vad är din begäran?
Han har lagt sig ned, han vilar såsom ett lejon, såsom en lejoninna vem vågar oroa honom? Spiran skall icke vika ifrån Juda, icke härskarstaven ifrån hans fötter, till dess han kommer till Silo och folken bliva honom hörsamma. Han binder vid vinträdet sin åsna, vid ädla rankan sin åsninnas fåle. Han tvår sina kläder i vin, sin mantel i druvors blod.
Nu tynger Din hand öfver henne; Du jagar Med sorger, som pilar, allt jemt hennes dagar, Till dess hennes själ in i döden är trött, Tills slafvens och konungens önskan sig mött; En önskan, att snarliga hädan få vandra, Och gisseln den ena och spiran den andra Förbyta, och allt hvad som lifvet än gaf, Mot lugnet och ron i sin ensliga graf. Och vardt af morgon och afton den andra dagen.
Många kröningsakter hafva hållits på jorden, men ingen kan jemföras med denna, som vi snart skola få bevittna i skyarna. Lammet skall regera! O huru mycket vilddjursregemente denna jord fått bevittna ända sedan skapelsen: Ändtligen skall ett lamm bära spiran. Det heter egentligen "ett litet lamm," v. 6. "Det lilla lammet" tog boken ur hans hand, som satt på tronen.
Att mot min fader och mot mig Du hyste hat, jag kände detta lika visst, Som att din tro mot Ajas ätt orubblig var. För sådant, vet det, gäldar jag dock icke hat Åt dig tillbaka. Nej, din trohet vördar jag Och ber, att Zeus, om spiran unnas mig en gång, Må unna mig ett folk också, som liknar dig.
Därifrån drogo de till Beeri om brunnen där var det som HERREN sade till Mose: »Församla folket, så vill jag giva dem vatten.» Då sjöng Israel denna sång: »Flöda, du brunn! Ja, sjungen om den, om brunnen som furstar grävde, som folkets ypperste borrade, med spiran, med sina stavar.