United States or Albania ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och stormilen hviner, och hafsskummet yr, och den böjer sin sida ned, liksom uppgifgande hoppet om motstånd och längtande att byta lifvets strider mot hvilan och döden; och nästa ögonblick står den högrest upp igen och glänser mot solen.
Har klosterluften gjort mig så gul och gammal, har bönläsandet grävt så djupa fåror om den stackars mun, som förr var så lockande? Jag skall tvinga honom att se mig, tvinga honom, om han också har hinnor över ögonen som de döda här omkring mig. Hon steg upp, och hon var så yr i huvudet, att hon måste taga fast i järnkedjan för att icke vackla.
Ej att han stått med svärd i hand Och glad sitt hjärtblod gifvit För detta samma fösterland, Som nu så kärt mig blifvit. Jag var så yr, jag var så ung, Han fänrik var, jag mer än kung. Men hur det hände sig en gång, Fann jag mig mätt af ruset. Det vinter var, min dag blef lång, Fast den var kort till ljuset; Det var så ovant mot förut, Jag ville aldrig få den slut.
Tant Karin hade erbjudit henne ett rum hos sig, men Hanna afslog det, vänligt, men fast. Jag vill icke stå i för stor tacksamhetsskuld till dig, tant, sade hon, och det skulle dessutom vänja mig vid onödig vällefnad. Men hon var ofta hos tant Karin, så ofta hon icke var hos Bella. Och tant Karin hade kommit upp med en plan, som gjorde henne yr af glädje.
Jag vet inte hur det föll mig in att smyga mig efter honom: jag var rent yr och visste knappt hvad jag ville eller gjorde. Nere vid den lilla ekparken ämnade jag ropa på honom och säga: »Gif mig en midsommarskyss till!» Jag glödde i hela kroppen. Som han kommer midtför parken och jag just ämnade ropa honom an, hoppar han öfver diket.
Fly hon ville, fly långt bort från nejden, Så det tyckes, nänns dock icke störa Slumrarn i sin famn, den späde Igor, Som så långt ifrån och dock så nära Till sin mors bekymmer somnat stilla, Medan yr på stranden än hans broder Jagar sländor, vilsnade från vattnet. Så hon dröjer; hvadan hennes oro?
Han blev yr av det myckna, men glömde icke att befria fången från det tryckande tyranniet, varför också denne visade sig tacksam.
Han sprang fram till mor i Sutre, tog henne i famn och svängde henne ned från kökstrappan. I jistininejistineje skrek gumman, yr i mössan. Greven smällde två kyssar på de äppleröda gumkinderna, sade: Livet är kort, kära mor, men timmarna långa. Låt oss göra oss en riktigt glad dag. Min lilla grevinna sitter framför spegeln och skrattar åt sina vita små tänder.
Hvad visste jag af andras nöd, Jag blott min glädje kände; Min arm var stark, min kind var röd, Och alla pulsar brände. Jag var så yr, jag var så ung, Och stolt som jag var ingen kung. Men fänrik Stål satt utan knot Förgäten i sin koja; Han sög sin rök, han knöt sin not Och lät oss andra stoja. Vasserra, mot en sådan en Hvad man sig tyckte vara re'n.
Åter räds jag att, seende blott på mig själf och mitt nöje, Taga en ung, som, flyktig och yr, vårdslösade barnen, Eller ock, sedan hon själf födt blomstrande söner till världen, Blefve ett gissel för dem, som ej legat dess hjärta så nära. Därför dröjer jag än och med fruktan blickar mot valet."
Dagens Ord
Andra Tittar