United States or Tuvalu ? Vote for the TOP Country of the Week !


Kimon hade nu slutat sin måltid och utsträckte sig bekvämt sin soffa, i kretsen av de till samtalet lyssnande slavarne. Dessa, som i början skrattat och funnit sig roade av hans åsikter, började nu, samtalet fick en allvarsammare vändning och ingick en fråga, som rörde dem alla, att samla sig närmare omkring honom för att uppmärksamt åhöra, vad hans vishet månde uppenbara dem.

Det var den tiden Klemens föddes. När Klemens var årsgammal och vid sin moders eller sköterskas hand visade sig ute bland slavarne, hade Petros blivit fängslad av ett för späda barn ovanligt uttryck i hans sköna ansikte. Det låg något himmelskt i hans ögon, och han förekom Petros som en ängel.

Ynglingarne svingade upp sina hästar, slavarne lyfte Praxinoas bärstol sina skuldror, och tåget satte sig i gång. Vi lämna det och begiva oss till Annæus Domitius för att höra, huru det förhöll sig med sparlakansläxan, om vilken någon av Karmides' vänner varit elak nog att framkasta en förmodan. Vi nalkas Annæus Domitius med den aktning hans samhällsställning och personlighet böra ingiva.

Man skyndade att duka ett bord under en av pelargångarne, och den förtrolighet, varmed gästen behandlade sin omgivning, hans språksamhet och det goda lynne, som han ådagalade, sedan han åtskilliga gånger tömt och låtit ifylla bägaren, hade samlat flera av slavarne och slavinnorna omkring honom. Det var nu tämligen långt lidet emot aftonen.

Myro, Praxinoa och de syriska slavarne, som voro dansare till yrket, fattades av rytmen, sprungo upp och kringsvävade varandra i dansar, som förmälde bajadärens luftiga rörelser med backantens vilda lust. De unga männen, som vilade sina soffor och åsågo dansen, kunde icke motstå begäret att deltaga.

Om den tanken kan trösta dig, att de bortfört honom i ädelt uppsåt och att de ägnat honom den ömmaste vård, varav de varit mäktiga, låt mig övertyga dig, att skett, ty jag känner mina trosbröder. Dina ord styrka sannolikheten, att de båda slavarne bortfört min son ... Detta är även min övertygelse.

Men annars skyr han ensamheten och tillbringar dagarne i vilda sällskap, från vilka han vanligen hemför de vanfrejdade tärnorna Myro och Praxinoa. De styra och ställa som härskarinnor i hans hus, befalla slavarne, tillställa fester, vända upp och ned allt och begå de värsta dårskaper. Jag ryser vid blotta tanken ett sådant liv, min fader.

Regnet fortfor att falla, och skymningen hade tilltagit. En av slavarne tände en lampa och ställde henne i skygd av en pelare under portiken, där gruppen var samlad. Mina vänner, sade Kimon, själen liknar den där lampan, vars låga fläktar för draget. Släckes hon ej i förtid av vinden, slocknar hon en gång av sig själv, hennes olja är förtärd.

Höjd över alla fördomar nedlät han sig å ena sidan, han nämligen var mycket hungrig, ända till slavarne, företrädesvis kockarne i förmögna hus; å andra sidan var det icke sällsynt, att han sågs som gäst hos de unga epikuréerna, ja till och med hos prokonsuln Annæus Domitius, vid dennes förtroliga symposier, när ingen bättre snyltgäst fanns att tillgå, vilken sällskapet kunde uttömma sin lust för gyckel och upptåg.

Slavarne ha hört hans rop. Vi äro förlorade. Gästerna hade plötsligt blivit nyktra. De viskade och betraktade varandra med förskräckta blickar. Vad? utbrast Annæus Domitius. Vad betyder denna tystnad? Står jag bland rebeller?