United States or Japan ? Vote for the TOP Country of the Week !


Men när en man såras i sin ömmaste punkt, fåfängan, tappar han som regel alldeles den tråd, som hans logik och annars klara tankegång spänner mellan orsak och verkan. Med ord, denna tråd, som förr lett honom, förlorar bägge hållpunkterna och mannen trasslar in sig i härvan. Elli Zander var människokännare. Hon märkte, att något, ett eller annat, sårat Wolfgang.

Hans blick och ton gjorde för henne de banala, intetsägande orden till tusen de ömmaste försäkringar om längtan och om lycka. Hennes ångest svann spårlöst bort i samma ögonblick hon blott hörde hans röst; hon smålog, hennes blick vidgade sig och vilade i hans. Junot studsade. Han såg ett ögonblick skarpt dem bägge och drog ovillkorligt med en omärklig, men energisk rörelse Bonaparte tillbaka.

Även som tukthusfånge sysselsatte han kvinnornas fantasi och var föremål för deras ömmaste medlidande. Mot Grädel visade de en tyst avoghet, vars oförnuftiga orsak var den, att de i henne sågo upphovet till Hansis olycka. Hon levde nästan lika ensamt och stillsamt som fången själv. Vad Hansi Hinz beträffar, tycktes han icke vantrivas i sin sjukcell.

Det var ett underverk, att de undkommit efterspaningarna, och ett icke mindre underverk, i trots av de ömmaste omsorger, att Klemens späd kunnat uthärda de lidanden, som de båda flyktingarne icke förmådde avvända från honom när de som oftast ledo brist det nödvändiga.

Middagen var slut, damer och herrar begåfvo sig till rökrummen och rökte den qvinliga delen af den artistiska familjen var nära att qväfvas; Nadja hade fått fatt i ingeniören och lutade sig mot honom, som om de aldrig varit annat än de ömmaste vänner, hon visade den unge mannen en högst smickrande uppmärksamhet, såg med oförstäld beundran hans vackra unga ansigte, sade honom en hop ytterst vänliga saker, lade sin hand smekande hans arm och såg honom ifrigt och hängifvet in i ögonen.

Moderskärlekens fröjder äro, påstår man, äfven under de gynsammaste yttre förhållanden blandade med mångfaldig bitterhet; med hvilka känslor skall den afvakta sin stund, som befinner sig ensam bland främlingar, utan tillgångar, utan att en vänlig hand räckes henne till hjelp i det ömmaste ögonblick?

Men det vidrörde den ömmaste punkten: Kristi gudom. Om han nu toge mod till sig och förklarade bort Kristi gudom, hade han gjort en stor bragd.

Ska gammalt folk vara tokigt att de inte kan bo i var sin stad? När det länder till deras bästa och de den ömmaste vård av barn och barnbarn! Men gumman hade inte fått flera ord än dessa: Kan I inte förstå! Kan I inte förstå! Och gubben stod ordlös inför omstörtningen, tung efter middagsruset. Visste till sist inte bättre än att begagna det gamla knepet och säga: Får jag ge er ett råd?

Och alltjämt grinande som en solvarg men len och mild i rösten uppmanade han henne, sägande: Bed Gud, kära mor, att han förlänar er en god vilje. En klok och listig och förslagen vilje. En riktigt satans slug och underfundig vilje. Ty det gagnar pilten föga att kära mor har ett det ömmaste hjärta om hon eljest är dum som ett , fortsatte gumman och skrattade.

När jag tror detta grand, som han ännu har kvar att gifva åt en kvinna, är jag etiskt berättigad att ägna honom alla de ömmaste känslor, som kunna gömmas i min varelse, ty min afsikt är att gifva allvar och att aldrig taga tillbaka. Men jag tviflar till och med detta grand, kastas jag in i experimentlust och kall beräkning. Och nu tviflar jag.