United States or Spain ? Vote for the TOP Country of the Week !


Vad sommaren kan komma att medföra, är kanske heller icke sådant, att man kan vänta därpå. Vi flyttade in till Stockholm, eller rättare: hyrde våning, när vi trodde, att allt skulle bära oss fram, om också långsamt. Som det blivit, hade det varit bättre, om vi stannat landet, i den avskildhet, som synes vara vårt bästa öde. Här är mera ensamt än där. Sorgen skrämmer. 31 Maj.

Jag tror de flesta gerna ville lyda det berömda rådet, men det har sig ej lätt, att göra sig vacker och älskvärd. Att lefva endast för sig sjelf, att ej kunna göra någon nytta i lifvet för andra, detta ensamt är nog att nedtynga en qvinnas sinne och hjerta. Men är detta ett fel, är det en löjlighet? Är det icke en olycka?

Hon höll ögonen nedslagna och såg ej den varma, väntande blicken i hans mörka ögon. Hon tänkte en annan, när hon sanningsenligt svarade »ja». Och du är glad över att ha mig igen? O, ja, Louis! Du kan icke tänka, vad här har varit ensamt. , ha vi haft buller och bång i Paris isynnerhet i min diplomatiska värld!

Hon grät icke öfver faderns död; den sorgen hade hon redan gråtit ut, den hade länge varit för handen. Hon grät öfver, att allt var mörkt, ensamt och ödsligt och tomt omkring henne. Pastor Tibells vänlighet hade gjort henne godt, ty hennes hjärta längtade efter deltagande. Han var god, han var sig lik, utom att han visst blifvit ännu magrare, sedan hon såg honom sist.

Men varför Märta mår du inte bra, eller har det hänt något? Nej, men jag vill hem! Jag vill hem! Hon var borta, och Tomas stod ensam utanför sin port. Vad skulle han göra? Han kunde icke förmå sig att upp. Däruppe var det tomt och ensamt. Och åter drev han ut i snön. Märta ilade hemåt.

Hon försörjer sig med sömnad. Men där hon sitter och arbetar vid fönstret, har hon ständigt framför sig det gamla trädet, vittnet till hennes ungdoms lycka. Och allteftersom åren hopa sig hvarandra och människorna från fordom falla ifrån, blir det rönnen som alltmera ensamt bevarar hennes ungdom i sitt susande löfverk.

Som sanningens litterära uttryck fattas klarheten. Den bestämmer formen också i dessa uppsatser, den skänker framställningen tillgänglighet, gör den »populär». Den är inte ensamt tankens klarhet, den är också, den är i synnerhet det slags klarhet, som har sin källa i intuitionen, och som är dess större ju smidigare, säkrare och precisare denna arbetar.

Tala icke ensamt till mig, sade Jonas. Du borde se, att jag följes av flera. Du talar som en vansinnig. Människa, vad vill du? Jag läser i dina ögon ett ont uppsåt. Jag såg din brudsäng, sade Jonas; hon lyser skönt av silver och elfenben. Men du skall aldrig vila i den. Hon är bäddad förgäves.

Vi nödgas därför be E. H. dirigera det portugisiska överskottet annorstädes hän, t.ex. till Norge, där hovet lärer känna sig litet ensamt och allmän rasförbättring icke skulle skada. Skulle däremot E. H. själv ha lust att slå sig ner här i landet nu sen Frankrike, Spanien och Portugal blivit kitsliga, hjärtligt välkommen till Lund.

Här är ensamt och tyst och jag njuter ensamheten och tystnaden i fulla drag. Det är något befruktande i denna ensamhetskänsla.