United States or Albania ? Vote for the TOP Country of the Week !


Efter att ha utbytt några ord med kapten gick jag fram åt skansen för att ostörd läsa hennes brev. Omöjligt! Jag blev tilltalad av första styrmannen. gick jag ut bogsprötet, satte mig eselhuvudet och med armen örn förstängstaget började jag läsa. Det svartnade för ögonen, jag läste om och om igen! Jag kysste brevet, jag kysste kuvertet om och om igen!

Krysanteus, seende den omedelbara fara, som hotade, men ännu okunnig om vad som tilldragit sig frontlinjen, samlade alla krafter, som stodo honom till buds, att förekomma eller möta »järnpelarnes» angrepp. Innan dessa hunnit fram, hade ett förtvivlat anlopp av nybyggarnes samlade styrka kastat palatinerna över skansen. Men nästa ögonblick inträngde »järnpelarne» genom den gjorda luckan.

Emellertid löstes Erland från trädet och framfördes av två män. Hans hy var gulblek, hans gång vacklande och hjärnan förvirrad, att han icke visste, var han var eller vad som hänt. Han måste lyftas över vagnarne, och när han var utanför skansen, hos de sina, sjönk han till marken. Vad haven I gjort min son? utbrast riddaren förfärad, upplyfte Erlands huvud och betraktade honom.

Ja, jag är ledig till klockan tolv i dag, svarade hon. Och de följdes åt vägen uppåt Skansen. Träden hade nyss fått späda löv, som gåvo solljuset deras väg en grönaktig skiftning. De talade om varandras förhållanden. Hon hette Ellen Karlsson. Hennes far var död; han hade haft en anställning vid slottet, och modern levde av en liten pension.

Gästgivaren vaknar, och ser efter om gurkorna frusit, anställer sina meteorologiska observationer och tar sig en sup inne vid smörgåsbordet; men Dalarö sover än; och det är det man vet nere tulljakten, där fyra unga män i tur och ordning tvätta sig skansen. Jaktuppsyningsmannen ligger knä vid masten och rakar sig framför en spegelbit.

Men man är ofta egoistisk, att man glömmer sin nästa; och folk, som köpt biljetter till salong och akterdäck, frågar inte särdeles efter vad som händer pöbeln därframme fördäcket och vid skansen. De "bättre" resande utgjordes denna gång av äldre herrar, nästan allesammans med ledsamma ansikten.

Tomas fick hjärtklappning och gick långsamt emot henne. Det glimmade till i hennes ögon, hon såg att han var kvar, och hon rodnade svagt. Förlåt, fröken, sade han med de öppna blå ögonen vilande i hennes, vågar jag föreslå er en promenad Skansen? Om ni har tid. Nej, sade hon undvikande, jag vet inte... Med ens kom hon att tänka björnungarna, som hon avgudade.

Gossens ögon lyste, han fortfor: "Otto, Otto, vet du hvad? Jag har bedt Jesus mycket om en bibel. Tänk tänk du, om man kunde en bibel för en krona?" "Ja, kanske", sade Otto dröjande. "Men vet du, jag hade tänkt, att du skulle använda kronan för att komma ut litet. Du kunde åka upp till Skansen och hem igen ett par gånger skulle du inte vilja det?"

Malmkanoner gifva dån från skansen, Gästerna församlas ren hos bruden, Och man ärnar börja bröllopståget. Bruden har i går ren utsått blommor, Blommor sin hulda makes lycka. Ville lyckan gynna hennes make, Borde blomstren gro om kvällen redan, Sammanböja stänglarna om natten Och om morgonen buketter bilda.