United States or Malaysia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Patronen smålog. »Du kommer för sent på dygnet, min flicka», sade han och satte spetsen af sin mustasch i munnen för att få bort en droppe sardinsaft, som stannat kvar sen kvällsvarden »hvem orkar tänka på sådant den här tiden på kvällen. Har du något, mamma?» Han vände sig till sin hustru, som bred och fryntlig satt i gungstolen och petade tänderna, »har du något åt Andersson att reparera?
Madams egna barn, kammade och med papiljottlockar som horn kring sina små röda anleten, sutto och petade ut mandlarne i gröten, sömniga och öfvermätta af trötthet och njutning. Deras ögon stodo som på skaft, de glänste och blinkade, stredo mellan sömn och längtan efter ännu mer roligt och ännu mer julklappar.
Annars, som sagdt, var hon mängden lik, hvarken ful eller vacker. Fru Saxman, målarens hustru, satt blek och mager närmast henne; hon petade idkeligen med ena handens pekfinger om sina läppar och hörde kutryggig och aktningsfullt uppmärksam på fru Ahlholms prat, hvilket hon alt emellanåt interfolierade med små bifallande ljud.
Och de båda barnen plockade gräs och petade på myror och kommo varandra så nära, att när de gingo därifrån, höllo de varandra i hand och tyckte, att de aldrig mera kunde skiljas. Ett par dagar därefter satt Sven inne hos mamma och talade om Märta. Numera talade han inte om gräs och blommor eller fåglar och fjärilar.
Hon petade till honom med käppen. Vad ska Lasse få, när Daniel kommer tillbaka från kärret? Upp flög ungen och började sussa omkring som en humla. En käpphäst! skrek han. En käpphäst! Och lika plötsligt blev han åter stillsam, tung i det stora huvudet och fundersam. Men Basilius rynkade ögonbrynen, vita som blekt lin. Hemligheten var röjd och morans ansikte blånade av en fruktansvärd vrede.
Hvarifrån ha ni fått så vackra spetsar? sade hon och petade om ryscherna kring hals och ärmar. Från Helsingfors, derifrån vi äro hemma, svarade Bella. Jaså. När jag kommer i tjenst till Helsingfors, skall jag också köpa mig lika vackra spetsar, sade flickan med ett längtansfullt tonfall i rösten, i
Värdinnan stod lutad mot spiseln och petade med fingret i den sotiga murens springor, medan hennes syster med en påfallande ifver tycktes försöka att med spinnrockens surr öfverrösta Juusos i predikoton och med ljudlig stämma hållna tal. Och Leena? Det tycktes, som hade hon intet med saken att skaffa.