United States or Mexico ? Vote for the TOP Country of the Week !


Det skulle märkas, när hans far öppnade sparbössan, innan de skulle och köpa julklappar till farmor och morfars och kusinerna Han blev sittande trappsteget och tänkte, tänkte, tänkte. Det var synd. Det var ett riktigt brott. Och det skulle märkas. Han skulle kunna klara sig undan Ebenezar. Men hur skulle det sedan ? Men idén ville inte släppa. Det var långt till jul, hela fjorton dar.

Men för tiden var jag rödare än nu i synen och hade ett hjärta i mig, som var godt nog för en kvinna. Jag satt och läste i psalmboken, som jag gjorde, ni kom in, och barnen hade nyss fått kvällsvard och lekte med sina småsaker, som de fingo till julklappar.

Tre, fyra paket gick väl an att fatt i, men sedan började det att bli krångligt. När han tog upp ett, föll genast ett annat i gatan, och den gamle kamrern svor, svettades och blev småningom himla ilsken allt vad jul, julklappar och julbesök hette.

Greta var ute hon skulle väl se julklappar i butikerna och fadern hade gått en bolagsstämma. Var var modern? Han fann henne i sängkammaren; hon läste i Thomas a Kempis. Om de yttersta tingen. Tomas satte sig ned hos henne utan att säga något, och hon läste högt för honom med en mild och låg röst.

De många ljusen brunno vackert till en början, men snart blevo de rökiga, ty han hade förut med rädsla sett de stora spetsiga fönsterna stå där svarta som spöken. Snart stod fönstret i guld och purpur, och man sjöng julpsalmen: se natten flyr för dagens fröjd, och han gick hem för att se sina julklappar, som han ej sett sen gårdagen, och glömde han bort ögat med de underliga tecknen.

Naturligtvis: han hade gett bort saker förr: julklappar till pappa och Kerstin och farmor och morfar. Men hade han alltid väntat sig någonting annat och dyrbarare i gengåva. Men här väntade han sig ingenting alls Tanken att in i butiken och köpa frimärkena för att helt enkelt ge bort dem var ny för honom, att den föreföll honom syndig.

Madams egna barn, kammade och med papiljottlockar som horn kring sina små röda anleten, sutto och petade ut mandlarne i gröten, sömniga och öfvermätta af trötthet och njutning. Deras ögon stodo som skaft, de glänste och blinkade, stredo mellan sömn och längtan efter ännu mer roligt och ännu mer julklappar.

Det var en öfverenskommelse dem emellan att de icke skulle ge hvarandra julklappar. Det var hans vilkor. Han visste med sig, att han aldrig skulle kunna ge igen tiondedelen af allt hvad det kunde falla hennes moderskärlek in att skänka honom derför ville han heller ingenting mottaga och ingenting ge. Också i detta fall var det hans ensidiga lifserfarenhet, som förvillade hans naturliga känsla.

Han fann att det icke var mycket förödmjukelsen, ty den skolan hade han genomgått sina konditioner; han hade åkt kuskbocken, fått heta »han», mottagit julklappar av strumpor och andra nyttiga ting, fått tillbaka sina pengar han måst spela fjärde man i en preferans och tappat; sådant kände han väl; nej, det var något annat som kändes djupare; han trodde att han förlorat tron fadern, vilken för honom alltid framstått som idealet för sanning, heder och rättrådighet.

Och tillsätter man en extra julkommission med många ovänliga tjänstemän, som ta emot den stackars allmänheten. Där kommer en liten gosse och han frågar: Blir det någon jul i år? Får vi någon gröt i år och några julklappar? Får vi någon gran med konfekt och vackra ljus i? Där kommer en gammal kvinna. Hon är tärd och tunn av nöd och svält: Det var länge sedan jag firade jul.