United States or Germany ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han satt och tänkte på en halvvuxen, femtonårs flicka, som hade sprungit gråtande över ett torg någon gång i skymningen. Hon hade haft ett orangegult band i sin smala, brunröda fläta. Varför grät hon? Skålen tömdes under animerad tillslutning. Stämningen nådde sin höjdpunkt... Klang av glas och skratt och surr... Tomas blinkade mot Greta och höjde sitt glas. Nådemedlen! sade han.
Finns det någon verklig realitet bakom detta utslitna ord, passar det inte bäst i en oerfaren söndagsskollärarinnas mun en sommardag, när en liten mätt och fånig och bomullsljus klass sitter framför henne och fönstret står öppet så att man hör fåglarnas sång och humlornas surr utanför! Vad var det jag talade om, mannen med glasögonen, är det så säkert att han var lycklig med Ziri?
Värdinnan stod lutad mot spiseln och petade med fingret i den sotiga murens springor, medan hennes syster med en påfallande ifver tycktes försöka att med spinnrockens surr öfverrösta Juusos i predikoton och med ljudlig stämma hållna tal. Och Leena? Det tycktes, som hade hon intet med saken att skaffa.
Inom en stund slumrade äfven hon in, och de tre sofvandes lugna andedrag hördes tillika med flugornas surr och klockans knäppande i det qvafva rummet. Elden i spiseln slocknade, vällingsgrytan som puttrat på trefoten tystnade och tjocknade till, katten kröp fram med krökt rygg och svansen i vädret. Allt var en stund i ostörd stillhet.
Han fick varm mjölk, han fick torra kläder och runt omkring hörde han i ett surr: Tänk, så bra och duktigt gjort! Han hoppade i efter! Utan betänkande! En sådan pojke finns det inte många! Hur skulle det gått, om inte han varit där! Han borde ha något för det där! En herre, som Ernst-Olof aldrig sett förut, han var gäst på hotellet, tryckte hans hand och i handen låg en femkronesedel.
För barnens skull! sade han högt i det han hörde tamburklockans surr därinne. Steg hördes, manssteg tydligen. Och dörren öppnades sakta av en medelålders man med ett nervöst, vansinnigt ansikte, alldeles vitt och med borstigt, upprättstående hår.
Kvinnor och män av ovansklig, kylig renhet fyllde den lummiga parkens valv med ett surr av förnuftiga och insiktsfulla samtal. Stora salen fick ett tycke av Skolan i Aten. Allting var vitklätt, rent, arbetsamt, ekonomiskt och förnuftigt. Plötsligt avbröt hon sin skildring i det hon utropade: Begriper ni nu, att den där människan måste bort? Han passar inte för mitt program.
Om jag nu vaknade i det daggiga gräset i någon skuggig dal därhemma eller annanstans och hörde lärkornas sång och humlornas surr och det muntra skrattet av flickor som plockade blåbär, då, tänkte han, skulle jag ej ens kunna fatta allt detta innan historien om de små snörena komme för mig.
Surr surr, surreri surr, O njutom gladt den flytande glöd, Mer eldig än vin, mer än rosen röd. Du läskande dryck, du ger rusande mod, Du herrliga, djupröda, svallande blod. Surr surreri surreri surr. Surr surr, surreri surr! Och stupa vi än vid din källas rand För slag af en jettelik, drabbande hand, Vi hämne oss djerft dock innan vår död Och falla som hjeltar vid källan röd.