United States or Cabo Verde ? Vote for the TOP Country of the Week !


Svarade länsman: Har hon fått dig till svära, har hon fått gudi nog. Och Träsken bugade, trugade och drog. Kvinnfolk, sade länsman och sköt hornbrillorna upp i pannan. Kvinnfolk är farliga till att ljuga. Nog hör en karlar som ljuger. Också. För allan del! Men kvinnfolk ljuger, det går runt i skallen en. Och alltid kan de tratta lagman och nämnden fulla. Det är inte fråga om annat.

Besynnerligt nog hade denna stillhet inträffat tvärtemot hvad man från början afsett. Förhållandet var sådant: man hade ärnat tillställa en af de vanliga aftonlekarne, en juridisk rannsakning, och i denna afsikt inför en gråhårig gubbe, som, fastsmidd vid väggen, för sin ständiga och gravitetiska sittning fått namn af lagman, framfört den unga gossen. Processen fortgick.

tog den mörke mannen mig öfver min nacke och ville kväfva mig med sin hårda hand. 'Bed för din fader", ropte han, "mördaren, röfvaren, mordbrännaren. Jag blef skrämd, nådige herr lagman, och ville rymma undan men reste han sig opp, tog mig sin arm och tryckte mig hårdt till sitt bröst; men detta var icke i vrede, och väl har jag aldrig varit till i världen, som jag var .

Och den mörke fortfor: 'Bröd har du fått i världen, men icke kärlek, och hugg och hårda ord, men icke undervisning. Lärd har du blifvit att förbanna din fader och vörda den, som krossat din moders hjärta. Vill du hämnas? Nådige herr lagman, kan jag nu sluta?" "Tröttnar du", sade den gamle med ett ödsligt leende, " hvila, och jag vill hjälpa dig.

Pålägger jag mig ett ämbete, blir jag också sträng i mina plikter. Drottningen trummade bordshörnet. Vår frände förgår sig. För Guds barmhärtighets skull! avbröt Valdemar. Skriv bara, skriv: tillfälligtvis förkommet. Är det skrivet, lagman Algot? Tillfälligtvis är ett långt ord, konung, och rullar inte över pergamentet, svarade lagmannen. Men nu är det skrivet. Hornet Månegarm.

Lagman Algot, som skyndat i förväg till Ramundeboda för att möta konungen, var den enda, som satt upprätt och vaken. Med fingret ritade han upp i gräset traktens skogar och vattendrag, men Valdemar slöt ögonen. Vad brydde det honom att giva akt kullar och kärr och ställa upp bönder och lysa som härförare. Vad betydde medgång eller otur för honom mot att ströva kring som en fri människa!

När detta var gjort och tystnad inträtt, vände sig häradshövdingen till nämndeman Olsson: Vad har nämndeman att andraga? Den vithårige sextioårsmannen, nämndeman sedan tjugofemte året, ledamot av förre bondeståndet och lagutskottet, reste sig och svängde sin pincenez, det nya lantmannapartiets fälttecken, under det han tog till ordet: Herr lagman, mina herrar!

Jag vill inte göra advokatyr, det hörde lagman nyss, jag förbigick vissa svagheter i bevisföringen, man jag vill korteligen svara: att död man även kan spela roll, såsom i dödsbokonkurs och urarvagörelse, men jag vill lämna även det medgivandet, att vi ej eller ämna kära mot den döda, som ju ej kan föra talan, och man ej får tala annat än gott om den döde.

Sedan de alla hade nedlagt sina skattegåvor framför drotthuset, bröto de sig in i folkförsamlingen som en kil, och deras lagman steg upp högen ovanför alla andra. En särskild inhägnad var uppsatt för främlingarna och sändemännen från avlägsnare bygder, och där steg Folke Filbyter av hästen.

Å fy, att komma till mig med en sådan smuts! Har du ingenting annat att säga mig...? Hur går det min vän, den gamle lagman Algot? Han är försvunnen sedan länge. Han fick hat mot dig Bjälbo och läser nu lag för sina västgötar. När tid blir, tör du nog möta honom. Och Hulv Skumble, bergmästaren, som kom med järnet? Han har gömt sig i skogarna och skyr att se människor.