United States or Palestine ? Vote for the TOP Country of the Week !
Sedan dessa frågor blivit besvarade, skulle jag önska att vittnen hördes, vilka kunde jäva eller styrka anklagades utsago. Häradshövdingen gnuggade ögonen som om han ville ur huvudet ta bort något sand eller smolk, som kommit in i tankemekanismen och hindrade gången. Därpå svarade han: Antag att dessa frågors besvarande skulle komma att kasta skugga på den avlidna!
Ja, det förändrar saken. Då lämnar jag till inkassering Gör vad fan du vill. Denna kraftyttring tog hårt på lille ingenjören. Han måste återigen krypa till kojs, och Abraham eftertelefonerades. Man kom överens om, att häradshövdingen skulle få stämma bolaget. Det såg illa ut just nu i starten. Men skammen skulle väl till slut falla på Björner. Från Krokens lampor gick Abraham till Stenbrogatan.
Nu lyfte herr Vickberg på hatten och smålog halvt vänligt, halvt underdånigt. Och häradshövdingen rörde vid sin slitna hattkant, stannade framför Vickberg och buffade honom lätt med sin stora mage, vilket var ett säkert tecken på aktning och välvilja. Öh-öh-öh, stånkade häradshövdingen och herr Vickberg tog fram sin dosa av silver och bjöd. Är det den? frågade häradshövdingen.
Men nu, min Krokus, nu ska det visa sig, att vi skaffat oss en son och en hämnare. Må faster Mimmis ande omsväva dig, min gosse. Det var ett djädrans så duktigt fruntimmer. Å, du gamle festtalare, sade Julius Krok och smålog medlidsamt. I hörnet av Storgatan stod Aposteln och häradshövdingen. Aposteln flaxade oroligt med vingarna och styrde rakt på Abraham. Varför har du kommit hem?
Och häradshövdingen svarade: Öh, öh, öh. Sjuttiofyra, sjuttiotre, sjuttiotvå, sjuttioett, sjuttio Sjuttio bjudet, sade häradshövdingen och reste sig. Aposteln sade: Det är inte sant. Bror ska inte skämta i sådana här saker. Det bevisar en smutsig fantasi. Det är ingen fantasi alls, sade häradshövdingen.
Får jag lov! avbröt domaren, och då nämndemannen tystnade, talade häradshövdingen. Nämndeman ville sålunda i den mördades handlingar söka bevekelsegrunden till mordet, men som man ej kärar mot död man anser jag invändningen obefogad. Förlåt!
Men i sitt stilla sinne svor häradshövdingen en helig ed att han aldrig i sitt lif blefve han än hundra år skulle föra sin hustru ut på äfventyr till hafsklippor, bebodda af halfciviliserade människor, nej, icke om han så visste att han där ute bland dessa vilda klippholmar kunde finna själfva lycksalighetens ö! Nej, aldrig, aldrig mera!
Det är naturligtvis som vanligt satt ganska lågt Inte när häradshövdingen gjort bouppteckningen. Se själv, sade ingenjören och räckte honom en förteckning över Blekängens fastigheter. Skomakaren snöt sig, tog papperet mellan fingerspetsarna och höll det på en alns avstånd från de rinnande ögonen. Ja, nog sir jag siffror. Men nu ska jag säga, som det är.
Sedan dessa frågor blivit besvarade, skulle jag önska att vittnen hördes, vilka kunde jäva eller styrka anklagades utsago. Häradshövdingen gnuggade ögonen som om han ville ur huvudet ta bort något sand eller smolk, som kommit in i tankemekanismen och hindrade gången. Därpå svarade han: Antag att dessa frågors besvarande skulle komma att kasta skugga på den avlidna!
Får jag lov! avbröt domaren, och då nämndemannen tystnade, talade häradshövdingen. Nämndeman ville sålunda i den mördades handlingar söka bevekelsegrunden till mordet, men som man ej kärar mot död man anser jag invändningen obefogad. Förlåt!