United States or Austria ? Vote for the TOP Country of the Week !


Jag vet, att min dotter är död och att du själv suttit och vaggat barnet... Å, nu förstår jag, nu förstår jag. Ja, här torvbänken satt Jakob och vilade sig. Han var trött och varm, och själv fyllde jag hornet åt den lille med frisk mjölk. Han sade att han fått det av en döende, som tagit kristnan. Mer berättade han inte.

Jag har talat med er om honom för att ni skola glädjas och vänta och inte sätta er upp mot era husbönder, om de en dag befalla er att dyrka den nye guden. Konungen trivs inte längre hos de blotande hedningarna i Uppsala utan bor hellre när mina bröder i Skara. Hundratals tignarmän och hövdingar samlas där var påsk och midsommar för att taga kristnan.

Jag befaller dig att taga kristnan, man. Det är jarlen, som talar. Varför plågar du mig, Folke? Hallsten tog om korset och förde det åt sidan. Låt honom vara, jarl. Han har levat efter sitt förstånd, och han är uthållig. Hallsten, du har det bästa hjärtat av er tre, viskade Folke Filbyter.

Och tänkte jag: Hur strider och lider inte nu den mannen! Hur brottas inte natt och ljus i hans själ liksom hans anlete! Är det jag, som lider? I denna stunden är det du, som lider. Jag har mist allt, till och med mina söner, som tagit kristnan och måste hålla sig borta. Och i natt kommo du och Inge och togo min gård och mig själv.

Du har fått en sådan misstro mot oss, far. Vi äro frispråkiga, men vi brås inte dig och äro inga rövare. Råkar du höra, vad vi viska om, du det gärna. När du dör, far, skola vi timra dig en snäcka, lik ditt forna skepp Menglöd, och sätta dig i högen gammalt vikingavis. Det skall lära folket, att du varit en stor hövding, fast du aldrig tog kristnan.

Han är en av våra yppersta, fast han tagit kristnan som du och många andra. Jag har ju med mig både vildmän från Hålogaland och kristna från Trondalagen och daner och götar. Och med ett vänligt men bittert småleende klappade han Ingemund skuldran och tillfogade: De, som vilja uppåt mot ära och makt, veta nog vad de böra i en tid, alla konungar låta döpa sig.

Det undgick honom heller icke, att ett vekt drag av sorg och nästan av fromhet skiftade fram ur det fula och annars frånstötande ansiktet. Du är vildman och hedning, sade han. Var det ditt barn? Du är olycklig. Kanske skulle jag bättre kunna hjälpa dig, om du toge kristnan. Tänk därpå, när du kommer i ensamhet. Varifrån är du?

Nej, Inge bortför inga kvinnor. Det behöver inte konung Inge. Han rövar dem med sina ögon och med fagert tal. Och dig frestade han? Inte det, inte det, men han lät jarlen leda bort min far, jag vet inte vart. Jarlen, som är grym och hård, ville tvinga honom att taga kristnan, och han vägrade, blev han bortledd.

Här finns bara en räddning, och det är, att du tager kristnan. Också jag förvarar en nyckel under min kåpa, men den leder till ett skrin med oförvanskligare skatter. Han letade fram silverkorset och höjde det över den gamle. Ångra dig och tro. Du talar om något omöjligt. Bed om styrka. Jag kan inte. Jarlens ögon sköto eld, och han fick röda fläckar kinderna.