United States or Paraguay ? Vote for the TOP Country of the Week !
LEDSVENNEN. Som på himlens hvalf Orions tvenne stjärnor. TEKMESSA. Och emellan dem, De två, dem själfva, såg du ingen skillnad, barn? Fanns hos den ena eller andra ingenting, Som gaf ett företräde? Bar den ena ej Sitt hufvud högre, syntes han ej skönare Till skick och anlet, manlig mer och mera djärf, Bekräftande med blickens trots sin härskarbörd? Hur var det, gosse?
Hon log, din ättemoder, och gaf till svar: 'Sen tvenne år mitt öga ej honom såg, Hans blick blef varm, hans fäderneboning trång, Han tog sitt arf, han sökte en öppen värld Och kämpar nu, kvar, huru, jag vet det ej. Men full af undran talte den andra än: 'Hvad, vill du skämta blott, eller drömmer du? Du mor med känslor varma som blickens glöd, Du lämnar åt sitt öde din enda son?
Hon lefde under ett andligt högtryck, som kom hennes ögon att skina med en underbar glans, och mer än en gång hände det, att religionslärarens blick, liksom bländad däraf, vek åt sidan med ett förläget uttryck; ty pastor Tibell var en erfaren och samvetsgrann Herrans tjänare, och det var icke första gången han hos en kvinnlig konfirmand iakttagit denna blickens illumination, som visserligen först och främst vittnade om himmelsk hänförelse, men som utan tvifvel ofta hade en jordisk bottensats.
Men på den främmande ynglingen höll den gamle sitt öga Ständigt och hörde ej opp att betrakta den strålande blickens Glans och hans lockiga hår och hans oförmörkade panna, Innan han såg hans kind af förlägenhet rodna och ögat Sänka sig blygt.
Men kvar han stod, den unge; han teg, en tår I glöd föll ned på lågande kinden; En stund han teg, då klarnade blickens glans, Och brusande göts hans smärta i ord: 'Hvem ger dig rätt att offra din son, o kung, Åt glömskans natt, åt tystnadens öde? Mitt lif du gaf mig, tag det! Ett bragdlöst lif Jag gäldar dig, mer var gåfvan ej värd.
Således, utan att det vart gråt av, ökades blott blickens sken, och den glimmade överjordiskt. Albert började fatta, att det alls inte var lågt gjort att ta emot de där pengarna. Han tog dem; ja, han gick till och med så långt, att han helt noggrant, liksom fångna ur krämarhand, räknade dem. Han fann summan riktig, och bjöd till att yttra helt kallt och bastant: du har räknat rätt, Sara.