United States or American Samoa ? Vote for the TOP Country of the Week !


Men om hon ännu kunnat betvivla vem den grymma var, över vilkens hårdhet diktaren varmt beklagade sig, skingrades alla tvivel, när hon stavade tillsamman de tio versernas särskilt utmärkta begynnelsebokstäver och till sin häpnad fann dem bilda: CHRISTINA F. Kerstin har rätt, sade fru Anna till sig själv. Hon bör icke återse honom.

Den olycklige hade en den angenämaste sommar i en vacker trakt vid västkusten, han reste genom Europas intressantaste städer, och nya vyer över livet öppnade sig för honom. Sorgen som hängde över honom som ett hotande moln skingrades, och när han återvände om hösten frisk och rask hade han glömt bort alltihop. Men den 20 december nalkades hotande och nu revos såren upp.

Och skingrades man för att hem och klä om sig och till sjös. Snöyran hade upphört, vinden hade gått norden och det var kallt, klart väder. Fjärden gick uppe, blåsvart svallande omkring de bländvita kobbarna, när ett tiotal skötekor lade ut från prästgårdsbryggan. Karlarne hade kommit i pälsrockar, skälskinnsluvor, medförande yxor och draggar.

Ibland var hans olympiska huvud insvept i tobaksmoln, ibland skingrades röken och hans rödlockiga hjässa stack fram som ett berg. Han talade länge.

Folkspråket hade låtit den behålla föregångarnas namn, sallatsfatet, men liksom andra produkter av kriget gjorde den allt för att glömma sitt ursprung. Den hade en min som om den varit en privatbil och en fart som om den varit en brandbil. Människoklungan vid hörnet av Stormgade och Vestervoldgade skingrades som agnar vid dess anblick.

Plötsligt hördes piketvagnens gonggong ringa avstånd, den kom i galopp närmare och de civila elementen skingrades som agnar för vinden, och som inte heller jag hade lust att råka ut för poliskonstaplarnas battonger kilade jag i väg hem för att se hur Rosén mådde.

Flickorna gåvo till ett gällt skri och skingrades likt höns, som söka samla sig. Pojkarna bildade en rörlig halvcirkel kring den druckne. Stellan stod ensam kvar, med ryggen mot kastanjen. Han vred sakta huvudet åt höger. Vägen var fri Där, långt borta, låg hans gata. Han kunde se grenarna från kasernträdgården hänga ut över trottoaren.

Jag trodde visst, att jag drömde, sade hon och slungade nyckelknippan med hela sin kraft i porten. Vakna, kära systrar! Nu rider jag bort med min brudgum. Än leva Valdemar och hans vänner! Dimman skingrades först i soluppgången. Alla hästar voro bortförda ur stallet, och den stormande abbedissan måste skicka gångbud till Magnus.

Riddersmännen skingrades, av skamkänsla, av plötslig och påtvingad skuldmedvetenhet, i djup avsmak för sig själva, varandra och brudarna. Det hus, i vilket Stellan bodde, bestod av två komplex. Det ena kallades Storehus, det andra Lillehus. Tillsammans utgjorde de en bild av det moderna samhället.

Mängden omkring mig skingrades, och jag blef där alldeles ensam. Hon kommer inte mera ihåg hvarken mig, Antti eller hela vår lilla värld här, tänkte jag för mig själf och kände i detsamma att jag aldrig skulle glömma henne. Och likväl voro mina känslor gentemot henne mycket blandade. Jag var glad och tacksam för att hon reste, men saknade henne dock och hade ledsamt efter henne.