United States or Norfolk Island ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ty i sin kärlek förutbestämde han oss till barnaskap hos sig, genom Jesus Kristus, efter sin viljas behag, den nådeshärlighet till pris, varmed han har benådat oss i den älskade. I honom hava vi förlossning genom hans blod, förlåtelse för våra synder, efter hans nåds rikedom.
I verkligheten stå vi icke i detta yttre förhållande till Gud, utan "i honom leva vi, röras vi och hava vår varelse", liksom från andra sidan sett, han är icke utom oss, utan inom oss, utgör värt eget innersta jag . All vår makt är därför på samma gång hans makt; och vår viljas frihet, dess upphöjdhet över naturnödvändighet, är just ett uttryck för vår delaktighet i den gudomliga allmakten.
Viljan är icke av naturen fri, utan har att själv göra sig fri, nämligen genom att med egen kraft tygla och besegra begären och därigenom steg för steg utveckla sig till den frihetsvarelse, som är den sedliga karaktären. Men för att kunna utföra det frigörelseverket, fordras först och främst, att man tror på dess möjlighet, att man icke misströstar om sin viljas förmåga att göra sig fri.
I honom hava vi ock undfått vår arvslott, vi som förut voro bestämda därtill genom dens beslut, som verkar allting efter sin egen viljas råd. Så skulle vi, hans härlighet till pris, vara de som i Kristus redan i förväg hava ägt ett hopp.
Men för hvart skrufslag, som förde henne bort från den luft, han andades, kände hon sin viljas fibrer förlamas, och den iskalla sanningen smög sig öfver henne: att skild från honom kunde hon icke lefva. Det fanns icke längre någon bitterhet i hennes sinne; där fanns icke heller hvarken skam eller hat; och själfva smärtan hade sargat så länge, att eggen mist sin skärpa.
Fjalar, Gauthiods kung, hör till dessa vikingatidens storslagna men själfviska gestalter, som, trotsande på sin viljas kraft, lefva blott för egen storhet och ära, åsidosättande för dem hvarje annan hänsyn.
Han har de bilderna för själ och öga. Och dock så är det han, just han, som nyss befallt Det dystra sorgespelet börjas åter, En hopplös färd, en vandring utan rast och halt, En mistning steg för steg af hemland, ära, allt; Hvad blott ett brustet hjärta ej begråter. Ett verktyg för en annan viljas lag, Ej strid, men flykt han nödgats anhefalla.
Steg för steg ledes sålunda Fjalar till den väldiga katastrof, som med uppskakande kraft störtar honom från hans stolthets och hans själftillräcklighets höjder, där han, segrarn öfver människor och gudar, vid lifvets kväll solar sig i glansen af sin viljas förmenta verk.
Det citerade påståendet innebar nog också för Sokrates en rent personlig sanning: hans karaktär var sådan, att han ej ett ögonblick kunde frestas att handla mot bättre vetande. Men hur är det i det stycket med oss andra? Det är så många gånger ej huvudet, utan hjärtat, som styr våra handlingar. Vi kunna därför alltför väl veta det rätta, men göra det orätta. Insikten binder icke vår viljas frihet.
Och denna nåd har han i överflödande mått låtit komma oss till del, med all vishet och allt förstånd, i det att han för oss har kungjort sin viljas hemlighet, enligt det beslut som han efter sitt behag hade fattat inom sig själv, om en ordning som i tidernas fullbordan skulle komma till stånd, det beslutet att i Kristus sammanfatta allt som finnes i himmelen och på jorden.