United States or Namibia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Träd fram, din fader kallar dig nu till strid, Det svärd, han gaf dig, blotta mot honom; Om ej, så kom förkrossad och böj ditt knä Och dö med försonad skuld vid hans fot. Han slöt. Ett sorl, som suckande vågens doft, Dog långsamt bort bland kämparnes skara, Och tyst, förfärlig, hotande, ensam stod Än kvar i sin väntan Gauthiods kung.
Fjalar, Gauthiods kung, hör till dessa vikingatidens storslagna men själfviska gestalter, som, trotsande på sin viljas kraft, lefva blott för egen storhet och ära, åsidosättande för dem hvarje annan hänsyn.
Dock en stund fördrar jag väl än att lefva; Jag begär den stunden för din skull, kung! Dröj med hämnden, tills ett vittne kommer, Som förhöjer din segers glans. Dröj, tills Hjalmar kommer, sin faders ära; Ej blir väntan lång, han är fjärran ej." Så han talte, och han teg och sträckte Handen stilla mot hafvets rymd, Och i jubel stormade Fjalars skara: "Gauthiods drakar närma sig, Hjalmar syns!"
Satt hög å sin konungastol Hugstore Fjalar, Gauthiods kung. Hans blick, Klarnad i vunna segrars fröjder, Skimrade ung än under hans silfverhår. Jul kommit; det dracks i hans borg, Midvinterns festmjöd jäste i skumhöljdt horn, Hundrade facklor brunno, flere Jublade kämpar nu i sin konungs sal.
Dagens Ord
Andra Tittar