United States or Réunion ? Vote for the TOP Country of the Week !
Den lilla flickan satt där och åt ur konten de ännu kartiga och rödgula bären. Hon var helt och hållet inbegripen i sin sysselsättning och hvarken hörde eller såg. Pikku låg bakom henne på tufvan; han sof i porsriset med den röda munnen vidöppen och en solstråle, dämpad af granens krona, spelande på hans kind. Skällan hade han slängt bredvid sig, den var för tung att bära på i hettan.
De lade honom på bordet. Mor i Sutre sade: Nu kan I gå. Jag behöver ingen. Sväran och Valborg sovo på loftet, okunniga om vad som hänt. I köket vakade gästgivarn, Anders och Träsken. De sutto i var sitt hörn av det halvskumma rummet, bytte då och då några viskade ord. Ibland reste sig Träsken och gick på tå ut på kökstrappan. Storstugans fönster lyste matt av talgljusens rödgula sken.
Mörka träd, en ljus sommarhimmel med enstaka små moln och det rödgula gruset framför sina fötter det var allt hvad hon kunde minnas från denna promenad. När hon kom hem låg Williams bref och väntade henne på bordet. Hon ref det upp och läste: »Min mor. Jag fick ditt bref i dag; och jag sätter mig strax ner att besvara det.