United States or Mongolia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Hon hade lärt sig noter och kunde nu accompagnera sig. Alla stadens gatvisor hade hon med en märkvärdig instinkt lärt sig utantill; det var hans största glädje att höra henne sjunga dem med den henne egna accenten, ofta med en märkvärdig, ofrivillig rysk brytning, som klädde henne förträffligt. När hon hade tid från teatern, var hon uppe hos honom. En dag satt hon der som vanligt i gungstolen.

Jag har en känsla af, att ni tycker mindre om mig de sista dagarna! sade han. Det var en underlig skarpsinnighet eller instinkt. Jag var vänligare och smeksammare mot honom än förut, men jag hade svårt för att låta mina ögon möta hans. Det var alltid, som om det ville komma något kallt i dem, och som om de, för att dölja det, måste vika åt sidan.

Det var ungefär detsamma som att säga till en prest, att man icke tror gud. William följde med, skrattande åt hans indignation och under fåfänga försök att slita sig lös från hans bastanta tag. Innan han visste ordet af befann författaren sig inknuffad scenen; af ren instinkt hade han anlagt en blygsam min och han gick sakta några steg framåt och bugade sig.

Detta gjorde henne mycket mer ondt som hon efterhand hade kommit till den åsigten, att sonen skulle varit lättare att locka fram ifall hon strax haft mod att handla i enlighet med sin instinkt och mött honom med sitt väsens hela värme och ömhet. Han skulle ha ryckt till vid första beröringen men han skulle slutligen ha insett, att detta var det enda naturliga sådan hon nu en gång var.

Samma naturens sunda instinkt, som drifver det sårade djuret att söka upp sin håla för att tillfriskna eller , hade tvingat henne hit med en obändig längtan. Och nu var det förflutna dödt; det närvarande var allt. Och det närvarande var sonen; hans lycka strålade ned öfver hennes lif som en reflex af sol.

Hon var demokrat af instinkt, men såg upp till sin man, derför att han var af »god familj», och hon älskade honom, om såsom räddare, make eller familjeförsörjare, det vet man icke, och sådant är svårt att konstruera ut. Fadern kallade drängen och dalkullan du, samt titulerades af pigorna patron.

I det sätt, vilket han öppnade bekantskapen, leddes han av en som det visade sig säker och resultatrik instinkt, ehuru det djupa motivet ej legat i begäret att reta rabulisternas nyfikenhet eller väcka tacksamhet utan helt enkelt i behovet att imponera.

Vad är det för en nedrig instinkt som driver kusken att föra mig denna via dolorosa , stenlagd med jordade minnen, vilka vid denna nattliga timme återuppväckas som spöken? Jag kan icke förklara varför han kör just denna gränd, där vårt förfriskningsställe Svarta Grisen ligger, fordom ryktbart såsom favoritlokal för Heine och E. T. A. Hoffmann.

Men just detta, i förening med moderns enträgna, nästan bedjande sätt att framställa saken, väckte hans vanliga omotiverade lust att göra svårigheter, en rent animalisk instinkt, som hade sin grund i en omedveten fruktan för en öfverrumpling af ett eller annat slag en själens reflexrörelse som kom honom att vända sitt lynnes afvigsida utåt.

I dess saga och historia fann han den fastare botten hans dramatiska instinkt sökte: Sofokles' "Ajas gisselbärarn" var en omedelbar föregångare till Kungarne Salamis, hvaraf redan tre akter voro fullbordade 1845, skalden nu, efter närmare tjugu års förlopp, återupptog till behandling detta stora ämne.