United States or India ? Vote for the TOP Country of the Week !
Det var det som var så helvetes förargligt. Greven kunde väl ha sett sig om bland de dumma jäntor han hade. Men det är alltid så att det liksta ska gå först; skrapet stannar i sumpen. Det är Skapelsen igen, som en inte blir klok på. Hade prästen givit sitt folk födan, som hans plikt var, så hade hon väl stannat i Raslinge och aldrig kommit till Frönsan.
Det var också lugnt och angenämt. Men Louise var icke riktigt kry. Ofta nog måste hon avbryta partiet. Och det var förargligt. Ibland kom fröken Agnes, satte sig stilla och tyst mitt framför sin far och betraktade honom med medlidsamma blickar. När lille ingenjören vridit sig några varv runt i stolen, öppnade hon äntligen sin mun och sade: Kära pappa, de kommer alldeles säkert att lura pappa.
Hon var en mycket duktig flicka, något grovt byggd och icke vacker men med ett stillsamt och gott sätt. De båda ungherrarna började konversera, samtalet gick skäligen trögt. Marie såg knappast upp från sitt arbete, som förargligt nog bestod av ett par linnebyxor. När herrarna gått, grät Marie av skam över dessa byxor. Hon kunde aldrig tro, att ingenjören skulle vilja komma igen.
Ingeniören drog på munnen: »Jag använder mitt förnuft och är ej rädd för logiken.» »Men då har ju hela världen hållits för narr!» »Af vetenskapen ja. Men världen vill bedragas, så det skadar ju inte så mycket. Emellertid är det bara litet förargligt, att alla våra efterkommande skola skratta ut oss så grundligt.» »Detta påminner ju om Cooks nordpolsfärd.» »Å det är mycket det erinrar om.»
Det fanns ett slags salong till, i vitt, han hade aldrig trott att han kunde minnas allt detta, och där var en boksamling och en dyrbar flygel och alltsammans i en gammal förnäm stil. Hur han nu ansträngde sig kunde han ej minnas hurdana stolarna såg ut, det var förargligt han måste hoppa över det.
Matti har båten färdig, stiger på bänken och ser ut genom det lilla fönstret. Han står på tå och sticker ut den röda tungan ur munnen för att se bättre. Det hvita håret faller honom i ansigtet; förargligt att det är så långt! Drägten är eljes ej invecklad. Lång skjorta af hemväfdt oblekt lärft. I stugan är varmt.
Förargligt var det, syntes honom, att han skulle behöva mäta sig med Norman just; hade det varit Gusten åtminstone; men den där lilla strunten Norman! Nå, han skulle få! God afton, Ida! började han, utan att låtsas se rivalen, vilken ofrivilligt lämnade sin plats vid staketet, som Carlsson genast intog.
Det är hinderligt och förargligt att inte veta vad man skall kalla varann och sedan så jag vill aldrig göra någon ledsen, ond eller stött och par exemple skulle vi inte kunna kalla varann par exemple du så länge vi äter åtminstone eller Du? ja, det må vara sagt. Med dessa ord klingade hon ännu en gång, saken var uppgjord, och körsbärsvinet dracks.
Saken var egentligen den att munskänken A. under nattens timmar förvärvat en evig vän i kandidaten B., varunder de tittat litet djupt i kristallglasen. När spöktimman kom, skulle de ut och beundra månen och råkade därvid in i Lilla Fiskaregatan, vilken förargligt nog inte ville ligga stilla utan rörde sig i bukter med påföljd att munskänken rätt som det var stöp på näsan.
Antagligen hade Bollan börjat städa i skrivrummet och flyttat på Eros. Ja, nu minns jag, att den stod snett bakom skrivstolen. Fast jag inte fäste mig vid det. Alltså är det Bollans fel, dekreterade Ludwig. Fru Olga funderade. Hon sa: Det blir inte mindre förargligt för det. Jag skulle önska, att hon aldrig finge reda på det. Jag kunde naturligtvis säga, att jag ställt undan vasen. Men skärvorna!
Dagens Ord
Andra Tittar