United States or Heard Island and McDonald Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !
"Här är brevet, lådan har jag ställt i skrivrummet. Det är ett hänglås för'na, och ho' är väldigt tung. Jag undrar vad det kan vara i'na!" "Det skall Amanda inte lägga sig i", sade jag, och bröt brevet. "Här är nyckeln, ser jag. Tag den och sätt den i låset, så att jag vet var jag har den." Pigan försvann med nyckeln, och jag läste: "Käre vän!
Antagligen hade Bollan börjat städa i skrivrummet och flyttat på Eros. Ja, nu minns jag, att den stod snett bakom skrivstolen. Fast jag inte fäste mig vid det. Alltså är det Bollans fel, dekreterade Ludwig. Fru Olga funderade. Hon sa: Det blir inte mindre förargligt för det. Jag skulle önska, att hon aldrig finge reda på det. Jag kunde naturligtvis säga, att jag ställt undan vasen. Men skärvorna!
Du får inget besvär alls med ormen och behöver inte ge den någon mat. Den äter nämligen endast var sjätte månad. Den heter Polly och är mycket snäll och tillgiven. Sanne vännen Alfred ." Det var ett rätt överraskande brev, men jag hann inte fundera så mycket över det, ty i detsamma ljöd ett skri från pigan inne i skrivrummet.
Har du hittat på några dumheter i skolan? Nej, men dä ä viktigt! Han gick före sin far in i skrivrummet och stängde dörren efter honom. Kapten Petréus var ej längre säker på Stellan. Han och prostinnan hade haft ett långt samtal nere i Lund en viss kväll. Pojken hade suttit och pratat någonting om, att han inte ville skjuta sig. Kaptenen var i grund och botten en smula rädd för honom.
Eller skall man ? Ty det finns ett fjärde alternativ. Men det är en lång historia och den sammanhänger på det intimaste med historien om den Underbara Hästen. En dag efter middagen, en kort tid efter det pliktkänslan hos Stellan vaknat, satt han med sin far inne i skrivrummet. Då kom gamla Kerstin in: Jo, löjtnanten, där ä en sån där svarting, di kallar italenare i köket.
Förrän jag kom tillbaka in i skrivrummet. Ludwig gick mot skrivkabinettets dörr; fru Olga reste sig hastigt och följde honom. Förödelsen var fullständig, hela golvet översållat med små fina lerskärvor. Att åter sammanfoga dem var otänkbart. Kors i jissi namn! upprepade Ludwig, satte sig på huk och rörde om bland skärvorna. Hur gick det till?
En dag efter middagen, då de sutto inne i skrivrummet, reste sig Stellan och började gå av och an med händerna på ryggen. Säg, pappa, sade han till slut utan att stanna han hade känslan av att faderns svar skulle verka bestämdare, ofrånkomligare, om han stannade: Säg, pappa, skulle ja göra dig mycke ledsen, om ja inte blir officer? Vad ska du bli då? Ja vet det inte än.