United States or El Salvador ? Vote for the TOP Country of the Week !
Att visa sig inför Vår Herre med rent hjärta är ingen så lätt sak, men att visa sig inför människorna med rent ansikte på en sådan dag är mycket lättare. Jag menar härmed, att när jag vandrar från masugnen till far mins stuga, plär jag stanna här och tvätta sotet av mig. Det är icke för mycket, helst då man har, med respekt att säga, en fästmö, som väntar på sig där hemma.
Du synes ännu inbilla dig, att jag skämtar; annars kunde du väl icke tänka på den långe masugnsdrängen Sven, när du kan bli min hustru och rik och förnäm. Nu hälsar jag på din far, och när jag kommer tillbaka, är du min fästmö. Adjö med dig till dess! Men sedan har patronen icke talat till mig ett ord... Har ni träffat Sven i dag, far? Nej, min flicka.
Liisa var således hennes rival, Liisa, skomakar-Jannes för detta fästmö, den värsta af alla Sandviks-fabriksflickorna, Liisa, som hade alla möjliga fel och olater, hon hade således tagit hans kärlek från henne, hustrun. Hon!
Om någon äldre, vilket kunde hända, frågade honom, om det var sant, att han hade en fästmö, svarade han utan vidare ja, och strax därefter sprang han och lekte med henne, som om han velat fråga hela världen, om hon inte var vacker och söt, som en riktig fästmö skulle vara. Ja, Sven uppförde sig överhuvud så, att man upphörde att skämta med honom, och till och med bröderna läto honom vara i fred.
Systern hade aldrig förstått honom riktigt; hon ville att han skulle bli officer, som fadern hade varit, hon ville att han skulle leva efter sitt stånd, som en gammal moster hade lärt henne säga, men brodern svarade endast med en kyss på pannan och såg noga till att det intet fattades den älskade systern; han hade också dedicerat sin avhandling till henne, och det tyckte hon om, men hon kunde icke låta bli att skratta åt titeln, och det gjorde brodern ont; hon var avundsjuk på primus7 fästmö, som kunde läsa upp de fransyska verserna ur hans avhandling och få förtjusta åhörare.
Numera talade han bara om vad Märta hade sagt, och vad Märta hade gjort, och hur roligt de båda hade tillsammans. Så en dag sade mamma till honom: »Du tycker visst mycket om Märta?» Då sköt Sven ut läppen och svarade: »Vet inte du, att Märta är min fästmö?» Mamma svarade mycket allvarligt: »Det har du aldrig talat om för mig.» »Det ska' väl du veta ändå», menade Sven. »Vi ska' gifta oss.»
Men då sitt värt han slutat och allt aflupit med framgång, Gick han till stugan och träffade där den raske Mattias. "Saken är afgjord", sade han glad vid ett ljudande handslag, "Vandra till kammaren du och jollra och lek med din fästmö!
"Det ser man redan på era blickar. En gift man ser aldrig så der ömt på sin fru." "Men ändå misstar ni er. Hon är inte ens min fästmö." "Inte?" Värdinnan såg tviflande först på Alma och sedan på Nymark. "Hm," myste hon, "om hon ännu inte är det, så blir hon det snart. Eller kalla mig lögnerska." Nymark skrattade och gick till Alma, som allt ännu lekte med barnen.
»När ska' ni gifta er?» frågade mamma. »När vi bli stora förstås», svarade Sven. Sven var mycket lycklig att hava en fästmö, som han skulle gifta sig med, och det var det vackraste man kunde se, när de två barnen kommo hand i hand över gården och solskenet lekte i deras lockiga hår, eller när Sven drog Märta i sin lilla vagn och oupphörligt vände sig om för att se på henne.
Min syster kände sig ganska orolig, men styrkt av sitt goda samvete, tog hon emot honom på kontoret. Han frågade helt hövligt, om det ägde sin riktighet att vi betalade hans fästmö tjugufem öre för varje dag, de inte träffades. Min syster svarade med fasthet: Det göra vi och ämna så fortfara. Det vill jag innerligen hoppas, sa den unge mannen, ty min fästmö sparar på sitt håll och jag på mitt.
Dagens Ord
Andra Tittar