United States or Vatican City ? Vote for the TOP Country of the Week !
Herman!" skallar det högt genom den mörka skogen; men endast ekot svarar honom. Nu märker den stackars gossen, att han gått vilse och vill gå tillbaka. Men ingen väg synes mer bakom honom allt är höljdt i snö. Då förlorar han modet. Bittert gråtande kastar han sig ner på marken och ropar förtviflad: "Mor, mor, ack, hjälp mig!" Men allt är tyst, endast vinden far suckande genom de gamla furorna.
Skallet hade tystnat, men mellan de susande och knakande furorna hörde han steg av klackjärn mot bergshällen, brakande grenar, som knäcktes av någon, som letade sig väg, plums i vattpussar, svordomar svarande på hundens vinslande. Hej! vem är där? ropade han.
Öfverallt stirra de höga, dystra furorna emot den vilsegångne gossen. "Nu måste jag snart vara framme vid krökningen, och då får jag se ljusen i byn." Med denna tanke söker han trösta sig, då ångesten vill gripa honom. Men intet ljus lyser emot honom; han ser ingenting annat än träden och snön och en ensam stjärna på himmelen. Han ropar nu med ångestfull röst efter sina kamrater. "Karl!
Efter en vecka lågo fyra av dem på lasarettet, mer eller mindre knivskurna; men de överlevande gingo fram som bärsärkar i skogen och tävlade om att visa sin kraft och skicklighet. De mäktiga furorna föllo med fart och med dån. Jägmästaren förvånade sig, men flickan sa: Deras krafter ha mångdubblats, därför att jag lagar dem så god och närande mat.